tagande af Marquesas öarne genom Åmiral Du petil-Thouars, skulle föranleda en ny Diploma vsk tvist emellan Franska och Engelska Cabinetten Engelska Ambassadören i Paris har redan af sit Hof fått sig uppdragit att af Hr Guizot begär: förklaring öfver ändamälet med denna nya aqui sition. Svaret skall hafva lydt, att som inger officiell berättelse härom ännu influtit, måste er sådan afväntas, innan någon förklaring kunde gil vas. Hr Guizot har med besitiningstagandet a dessa Öar troligtvis endast afsett att dermed gö ra effect på Kamrarne. : ENGLAND. London d. 43 December. Hemliga rådet hat beslutat att prorogera parlamentet åuda till den 2 Februari, nästa är. — Lord Hill, Chef för Horse Guard, Guveruör i Plymouth samt från 4828 ända till i är d. 45 Augusti Öfverbefälhafvare för Brittiska Landtarmeen, är död. flans ställning såsom Hertigens af Wellington underbesälhafvare i kriget på Pyreneiska Halfön hade förnämligast bidragit till hans rykte och rang. Han dog ogift, hvarföre hans titel och ezendomar öfvergå på hans nevö, Baronetten Sir Rowland llill. — Sällskapet för Evangelii utbredande i främmande länder har för assigt att grunda en mission i Hongkong och ärnar för detta ändamål samla penninge-bidrag. — Lord Ellenborough skall vara sinnad nedlägga sin besattning af General-Guvernör öfver Indien och återvända till England. Hans Efterträdare tros blifva Guvernören i Madras, Markisen af Tweeddale, hvilkens plats då skulle intagas af Sir Henry Pottinger. SPANIEN. De senaste underråttelserna från Barcelona gå till den 8 dennes. Bombardementet af staden börjades den 3 kl. 44 på morgonen och fortsattes hela 15 timmar. Omkring 800 bomber inkastades i staden; på 4 särsklldta punkter utbrast elden med stor häftighet. Bombhbardementet upphörde vid midnattstiden emellan den 3 och 4, och från hufvudquarteret förkunnades staden att man beviljade ett vapenstillestånd på 42 timmar, på det de bättre och rikare invänarne mätte, i händelse de ville gifva sig, fa tid att afväpna sricorpsen, hvilken zenom sin motstandsanda isynnerhet vållat sista catastrofen. betta lyckades dem och kl. 4 på morgonen var denna afväpning verkställd. Åu överlemnades staden utan vidare vilkor, d. v. på nåd och onåd ät Generalkaptenen, hvars ruppar kl. 40 på morgonen d. 4 besatte Alarazanas. Bombarderingen har anställt stor skada i staden, men ännu kan man icke bestämt uppgifva antalet på de förstörda husen i heller på menniskor, som blifvit dödade. ;ranska Consuln hade begifvit sig ombord på 7Transka flottan, dit han ock uppmanat sina andsmän att följa sig. De Franska skeppen qafva tjenat de flesta af Insurrectionens bufudmån till en tillflyktsort. Deremot har en äådan blifvit dem förvägrad på de engelska, wilka af Engelska Cousuln blifvit förbjudna att mottaga någon Spanior. Hvad behandling Inurgenterna kunna hafva att vänta sig, ses af öljande, af Generalkaptenen, ännu d. 4, utfärade pabud (Bandoj: 1) Militärer af alla gra