——— rifva sig öfver Königsberg till Petersburg, hvari från han ärnar återvända till Österrike. — Schillers fransyska borgarbref. — I julihäftet af der Freihajen meddelas ordagrant det borgarbref, som Republiken Frankrike tillsände Schiller, då, som bekant är, bland tyska män äfven Klopstock, Pestaloszi och Joachim Heinrich Campe, i egenskap af Frihetens vänner, erhöllo Borgardiplom. bet till Schiller ställda brefvet, som tinnes på hibliotheket i Weimar, är adresseradt till M. Gille, publiciste allemand, såsom redan Professor Wachsmuth anfört i sin Historia öfver Fransyska Revolutionen. Brefvet är undertecknadt af Roland såsom Inrikes mipister, och dateradt d. 40 Oktober 1792, Republikens första är, men ankom först i Mars 4798 till Jena, sedan det genom Campe i Brauoschveig blifvit upplyst att Mr Gille var vår Schiller. I 4:de Bandet af brefven mellan Göthe och Schiller utbyta bida skalderne sina åsigter häröfver. — Från Aachen skrifves: För närvarande sjettras konstvännen här af D:iles Milanollo, tvenne barn af 8 och 43 år, hvilka hafva gifvit Concerter på Fiol. Den äldre, Therese, är larjunge af Lafont, och sjelf sin syster Maries larorinna. Man mäste höra dem, för att sätta tro till det, som Fidningsbladen anföra till deras beröm. bet är, som om den hel. Cecilia skulle nedsändt tvenne Konstens englar, för att bringa alla dess Heroer på skam; ty här tyckas. Ieoric och Fraxis på det fullkomligaste sått ersällas af en högre ingitvelse. —— ——