ribedom, dels på qvicka och träffande, del vackra och sanna målningar; men sjelfya ideen som ligger till grund för handlingen, är i mo raliskt hänseende något vidrig Hufvudperson Domaren sjelf, är väl tecknad och utvecklad, — hvilket omdöme äfven kan tilläggas de öfriga manliga karaktererna: hvaremot de här förekommande qvinnosiaurerna förefalla något onaturliga. — Malstildus Bekimnelser, eller Petreas första Roman, företer intet nytt i sin idee; utan behandlas här de der vackra sanningarna ur det verkliga lifvet, som förekomma i alla vära nyare hvardags-romaner. Emellertid äro händelserna naturliga och med hjertlighet beskrifna; och sjelfva stilen vittnar om en rik qvinnosjäl, hvars sprak går från bjerta till bjerta. — En annan produkt af qvinnohand är Qvinnan med förmyndare, af Författarinnan till Tante Agnetas aftontimmar?: i hvilken Novell vål några satser för och emot qvinnans frihet förekomma, hvilka dock äro alllör föga utvecklade för att hunna göra anspråk på att anses för ett motiveradt genomförande af en idde, — nagot, som kanske mängen lisare väntar sis af titeln. — Om arbetels värde i litterärt hänseende kan gålla hvad Förf. sjels yitrar i ett här förekommande resonnemang öfver det viughlippta fruntimmerssnillets? produktioner; som snilleverk må de fi gälla hvad de kunna, men ristningen, deral är emellertid oskyldig, ja till och med De liksom öppna dörrarna från palatset till kojan, och lata oss betrakta den rika och fattiga, den höga och ringa i deras husliga förhållande? — Vidare har jag att anmäla Noveller at Carl v. Zeipel, tvenne till antalet, om hvilka Rec. helst såger ingenting: — samt 5:dje delen af ÄUn pfiffig Karls missöden, komisk Roman af J. M. RR. Stilen i denna sista del är nästan mera grofkornig än i de förra; och hvad de framställda karaktererna beträlsar, så tinner man först här vid slntet, att deras teckning är helt och hället misslyckad: Förf. har gjort den pfliffivLe karln till en utstuderad bof, och den andre hjellen, som är ämnad att bilda en motsals mot den förre, till en väpig mes. Dock förekomma här och der nägra qvicka och trogna målningar, som göra boken rätt pikant och nöjsam. — Alven i pamfettgenren finnes ett litet arbete, Genre målningar af en Plankstrykare, N:o s. ben nya Tiiningen, som innehaller en satirisk och ganska qvick teckning af opinionerna i en småstad angånde Iidningar och politik; hvarest dragen äro hemtade från alla de olika kretsarna, — Magistraen, Kafsesystrarna, hällrarne. linruvida verkligen någon Plankstryhare i kalmar, — ty der är hoken tryckt, — författat. den, eller om nagon annan celeber förf. döljer sig under anonymitlelens slöja, vågar jag ej afgjöra. —h-god: