Kerstin: (larskräckt) Herre min Gud i himmelen, blif här Ole. Du fer ej komma dit. kan du tänka pers dant, eller hörde jag miste? Olof: Jag skall allt tala tydligare sedan, låt mia först grunda på saken. Kerstin: Vill du stj la och råna? Ole, om de fi tag i dis och skicka dig på såstningen; hvad skulle det blifva af mia? Olof: Jag vill ej stjäla några penningar. Kerstiu: Men hvad vill du da? Olof: kom, säger jag! (släpar henne mig sig). (Forts.) — — — Tbeatraliska, Litterära och KonstNotiser. Astäckningen af Mozart-Monumentet. (Ur en Correspondenrartikel från Salzburg). Då jag skrifver dessa rader midt under festiviteternas buller, torde det vara förlitligt, om någon bristande uppmärksamhet deri skulle förråda sig; men jag vill också blott här beskrilva total-intrycket, öfvertygad, alt de minsta detaljer komma att vidröras af Bladen, och alt manga pennor skola skynda att ej lata ett sådant tillfälle gå obegagnadt förbi. Den sjerde September hade att fröjda sig åsver den herrligaste väderlek, och de många tillstädesvarande gästerne blefvo framför allt åsvertygade om, att det ändå ej alltid behöfver regna i Salzburg. Efter högmessan i Domkyrkan, hvarunder en messa af den firade mistarn upplördes, i hvars utförande samtliga till denna fest anlända Musik-Heroer deltogo, begyn