nande verkan, taga sig mindre vål ut i tryck Nägot klandervärdt uttryck, såärande för en bil dad smak och sann sedligheltskånsla förekom mo här visserligen icke: och det vore vida häl sosammare för den uppmärksamme åhöraren aft esomostast höra denne med djup lärdor och menniskokännedom så rikt utrustade talare än att uppsöka anledningar till klander mot ei vältalighet, som så väl anstår det christlig predikoföredrazets enkla och höga värdighet. Nej, min bästa Herr Ahörare! da hade de varit mera skäl att, till allmänhetens upplys ning och den goda nyklerhetssakens befråm Jande, förskafla denna utmärkelse at Herr kyr koherden Bohlins uppbygeliga nykterhetspredikai i stadens Domkyrka den 2 innevarande. Den na innehaller neml. åtskilliga interessanta upplys ningar i nyklerhetens litteraturhistoria. Man ha förut haft ett alldeles oriktigt begrepp om hva Gubben Bellman gär för; enligt ofvannämnd Talares auktoritet lärer han varit en hedning en verkliz Antichrist i nykterhelens rike. Vi dare lirer det vara afgjordt att vi stå unde den mosaiska lagstiftningen, emot hvilken de anföres sasom ett brott att man i hufvudstaden, och till och med i vår goda stad, be kransadt Bellmans byst, denna liderlighetenapostel, och vid densamma alsjungit Bachanali ska sanger: ja, sedeslösheten lärer hafva gatt slangt att man i våra trädgårdar om sommaren hörer sånger sådana som denna: tycker du att grafven är för djup — — — med flera uppbyggliga citater. Stackars Bellman! hvad de är synd om dig, ditt rykte får snart sjunga sin svanesang. — Dessutom lärer den märkliga händelse hafva tilldragit sig i Upland att en bonde vid hemgåendet, då han skulle rida hem, med sin arm omfattade hästens hals och slungade armen om håsthalsen, och på det sättet escorterades hem med hästens åtgård. I nationalekonomiskt afscende lemnås äfven flera flera nyttiga bidrag: så använde de gamle vid sin ölbryggd två tunnor malt till två kannor ol; det anmärkes dock icke huruvida de beräknade ölets styrka mot styrkan uli deras hen. — Under sådana förh: Banden bör hvar och en kunna inse att ifragavarande tal. som i sin helhet ingenting efterzifver i sakhännedom och oskrymtadt nit, tryckt, blesve en oskattbar vinst för den goda saken, och att denna lika litet förlorar i anseende, som Relizionen, hvars namn och tolkar den stundom begagnar, i helgd, så länge mån med sådan anda och kraft uppträda till besordrandet af detta, i sis sjelf vackra, ända mal. En annan uppmärksam åhörare. är År RR Rn FR RNE OR AT ET EE —