Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1842, sida 2

Från Red:s Korrespondent. Stockholm. d. 29 Nor. Den någon tid väntade atgärden. att minska beliofvet af de Kongl. underskrifterna på alla ifrån Statsdepartementen utgående expeditioner, äfven då dessa agentligen icke innesatta några Konungens fattade nya beslut, utan angå åberopande, upplifvande eller erinringar om redan gällande fyreskritter, infordrande af förklaringar, utlåtanden, o. s. v. har nu ändtligen blifvit utsträckt till samtelige Stats-departementen, sedan Civil-departementet föreslagit densamma och Konangen funnit den förenlig med grundlagarne och fördelen af en spabbare expedition. Svenska Minerva vill deri, likasom uti ätskilliga andra detalj-aker, hvilka i senare tider itrågakommit innom Krigsförvaltningen. se ett tillbaka-ättande af Konungamakteas värdighet, ett sätt att min-ka dess inflytelse, försök att göra ministrarne till allradande, o, s. v. Och hon drat icke en gång i betänkande, att deri se grundlagsvidrigheter, och att anfalla de af Konungen underskrifne förordningarne och Rescripterna, på ett sätt. som alldeles icke eftergifver det som af oppositions pressen någon gäng blifvit nyttjat. då fraga varit att klandra f. d. rådgifvarnes laglösheter, och hvilket Minerva alltid da förklarade såsom ett brott mot majestätet och såsom förtjent af lagliga förföljelser. Så ser man, att maktens handtlangare. så snart den kommit i andra händer. icke har an. nan moral, än att antingen erbjuda sig till atttjen: de nye maktinnehafvarne. eller om de af dessa ej anvåndas. att slå sig på ett lika blindt och ensidigt motstånd till hÅad de företaga. Der motivet för handlingen icke utgår från ett strängt begrepj om det rätta och allmänt nyttiga, blitver handlingen alltid beroende af passionerna; och Gumman Minerva har qvar en god del at de veder-tyggligaste bland dessa; makthegäret och egennyttan. Det äl emellertid en nyttig lärdom, hennes alderdomssvag het gifver ät allmänheten: ty enhvar ser nu, hvac som styrt hennes hemödanden att mothålla och svärts den liberala sidans handlingar och meningar. Mar kan knappast numera finna i hennes spalter annat än ett obilligt klander öfver allt, som ej visar si; enligt med gamla systemets innersta rilja och den khäåxiga tonen är så tröttande. att de -Lall blifva rätt interessant att se hvad Svensk: allmänhetens dom öfver henne blifver vid nä-i årets början: man spår, att hon då alldeles faller Hr von Hartmansdorff är återkommen ifrån si utländska resa, men ingenting synes ånnu vittn: om, att hans framtida verksamhet skulle ifrån de nu innehafvande öfsergranskare kallet förändras til en riksledande. Kanske att han är nog försigtig för att först pröfva sannolikheten af den seger opinionen, bvaröfver vederbörande göra sig så skryt samt försäkrade och af den rräctionära andan kompakta kraft i landet, som anses vunnen, genon det nya befordrings-systemets konsequenta tillämp ning, m. m. Ett uppslag i detta afseende tord ibland andra vara att motse i nästa ärets tidning hrenumation: och man bör ju dä, med Hr von H: seghet, kunna afbida nyaret. sx ss LL HÖLL XIX EXET — .