— —— i FSvorge, som har den lyckan att ega den sreidadde tinnan, och alt närmare känna hen1108 ärda person!ighet, prydd med allt hvad qvinnlighe ten eger bäst, själ 18 oförgängliga skönbet, sorädlasl al så mångfaldiga insigter och talanger. dem hon ej allerrast älskar och känner, mn äfven osvar; bennes välgörande, menniskoälskande verksamhet, spridd till alla, emedan hOm ej omgitvit sc med en egen, otiast indkränhande, om äfven ibland skön Karels: hennes lychliga yttre belägenhet, som tillå tor henne elt fritt, oinskränkt handlingssält; bör en sådan okunniat nat ej kunna förebåras, och mål ända återkomma vi framdeles till en karakteristik af Fredrika Bremer från denna synpunkt, om vi ej, för att ei såra hennes biygsamhet, afhållas derifrån. I få, men lika älskvärda som enkla och sanna drag, skildrar henne imellartid Franzän i den vackra sång till henne, som stuter med de. orten: Af barn, som Du, jag lisas mille. Red. SOT. ex. just hos den nu moderna Dickens, nålningar af de obildade klassernas hvard så imnjetigt, naturtrogen, ati den verk itter en i dålit Iskap, som ad I ; All em dÅ lih. fatture kunnat blisva on:tacht, är ett slätt bevis på publiens smak. 21