Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1842, sida 1

nom hopen och ställde sig framför oss. En Korp fladdrade öfver hans hufvud och framkraxade de orden: detta är Lewis, den Resandes Mördare! — Sheriffen och hans ledsagare studsade vid denna berättelse och. efter en kort rådplägning med hrarandra, beslutade de, alldenstunds drömmar här i landet ansågos innebära mycken betydelse, att med mycken omsorg se sig omkring efter den betecknade mannen med hvita hatten och gråa öfverrocken. Fängelseportarne öppnades och den olychlige staplade blek och svag, men full af resignation, med bönboken i handen, sin väg framåt till Scharotten. Knapt hade han uppstigit de Så första trappstegen, förr än han lät sina blickar forrskande sräfva öfver den församlade menniskomassan. Sherislen upläste domen, den olyckliges ångest växte med hvarje ögonblick, den högsta förtviflan målade sig de i blickar, han oroligt kastade omkring sig — derpå låt han hufrudet signa ned på bröstet och uppgaf djupa snyftningar. — Men så snart han åter uplyfte det, stod en man, hel och hällen som han betecknat honom, på endast 6 fots afstånd från stegen. Detta är Lewis, den Resandes mördare! (ropade Fången med lågande blickar. — Man bemägtigade sig straxt främlingen. I början försökte han att göra undflykter, men när han insåg gagnlösheten deraf, tillstod han mordet, detaljerade de närmare omständigheterna dervid. återgaf en del at de röfvade penningarne och uppgaf, hvarest de öfriga funnos. Han öfverlemnades nu åt Rättvisans Tjenare, men Creel försattes genast i frihet. Denne skyndade sig nedför Schavottens trappor och ilade, som en vansinnig, derifrån. Tre dagar voro tilländalupna, Creel hade försvunnit så snart han blifvit försatt i frihet. Plötsligt försattes domarena i en den obeskrifligaste bestörtning, då mannen med hvita hatten, grå rocken och det väldiga skägget öppet bekände att han var ingen sing mer och ingen ting mindre än — den lisdömdes maka. Räåddnivgsplanen hade blifvit emellan de båda makarna upgjord i fångelset och sedan utförts med sådan lycka. Om Creel verkligen begått mordet, har aldrig blifvit utrönt. — UHans Hustru blef efter