TILL HERR KAPTEN I.INDEBERG efter första representatiofen på hans Teater. Du, som bygger ej på ordens, Men på handlingarnas grund, Star du väl med alla Nordens Gamla Gudar i förbund? Länte Thor dig styrkans bålte, Undangömdt sen sekler? — Säg! Haip dig Oden, då du välte Alla klippor från din våg? Nej, bland dem vi fåfängt leta. Dina Gudar har du haft I ditt eget bröst: de heta: Vilja, Mannamod och Kraft. Sjeltra ödet blir ju böjligt, När du på dess pansar slår, Och värt Ssenska ord omöjligt I ditt lexikon ej står. Nu — den hyllning, som du skördar, Ar din handlings ärestod, Ty i Svithiod ån man vördar Jernfast vilja. manligt mod. Men, når bifallsblommor falla, Tusende. inför din fot .... Värdes då ibland den alla Blyga sippaza ta emot. WILHELMINA. (Aft BL) —— — ———