q !r 25 1 — gen egnas det värde, som den fortjenar, betraktad såsom perioden för det gamla nationalhatets utrotande i Norden och såsom gryninzsen af en ny tid. hvari de tvänne nationerna genom samfaålda bemadanden hade kunnat förbuttra sina institutioner och befästa sia frihet, sin sjelfstindighet. Men betraktar man uppmärksamt de ringa resultaten, som dessa 25 år lemnat, i synnerhet för: Sveriges utveckling och säryaahet; besinnar man, alt på denna sidan Kölenr sakerna ännu visa siv nära noz lika obestamda, otilfredsst :liande och svarlåsliga, som da soreningen skedde, siunes Eit att dazcen, för Svensåå folket fotlorat en stor del af sin betydelse, och man forundrar sig då icke cf.er, att den i nastan siaa obemärkt, lisa tyst och Å ml som arsdacarne af ATT2 ars regemen is1789 ars såkerhetsakt och 4809 års nhrie, in. sl. Det är likväl rätt b.2 si såall vara; och att påen så minnesrud das bvarken nrgon allmän hbigtid eller ens mgon enda fest ihland någon af dö till det evemliga folket hörende klass, adagallzact ens ined elandet deraf eller hinslan fir de edranklierden kunna: lernna till Nordens frilket och iveka. Afven i Norge, oaktadt det landet ålminstone dragit on ojemsarligt större fördel af Föreningen för sin politiska krafiutveklinz, gilves den foga alier in gen offentlig utmärkelse, och alli utvisar: att de begge folken alleles icke ännu sannit i verklizheten besannade de losten och de srhoppniogar. som en ganz deras reserina sfvit dern och de frdelar som äde sjellva omsesiligt trodde sig Laiva forskafiat byarandra Det kan ej heller nehas. alt hvarje un lers kning ar vira inb rdes sorhullanden förer oss till sten slulsats. att denna forening allleles ej moisvarar begreppet om tvänne kraftfulla och uppIvsta nilloners politiska förbindelse för narmändot till mensklizhetens stora mil: Kultur och välstånd. Intet af de vilkor som firnafiet så nalurligt angifLer sisom föremil för tvänne folks i rtenade verksomuhet synes derigenom vara upplyllåt: ty dertill han ej vara nog, att hafva en gemensam hoflunllnin-, en semensam diplomatie och ett kodventionelt smtrerkan le försvar. Hvarken har nagot allvarlist bem dande ägt rum, ut genorm sagstiflningens. la -Skipninzens och lrmltninzens utliklande efter enahanda principer, leda de begze folken fram til den siandpunkt al de kunaat gemensamt njuta af det zoda, som enhkla, fr kastsamma och inom sas-liglietens arensor imoraliskt verkande institutioner kunna 2de fra, eller har man sett Regeringens algodanure makt i ekonomisia augelu-en-eterna använd, att fir de hegte linderna bana gemensumma vigar till säkerhet och forkofran I ni rruigsinet ocå handein. I stället art söka frCha, icke 2 mi ch savilss amalganatton eller om As SN isslesande centralisation, men 2enom befordran det at en si mycket som m ilig 2111221 i ilketm: liahet i nationalrej ;resendon. proportioner lighet i ö-A ivinli-het i Gr. ct) t et i omedborceriisa rätti-heter och såyldis och oiverensstimmelse i de s ats-ekui erdalaraa, Sås le vi snarare de nes 1.: tarrder i alla dessa delar: motstnl il: unrr, Som I det ena lauelet kun5 or alt tillezna sis det and:as redan 1 nla sar-ilar; oviija emot alla sorärinar ujpa al sc cinmna ic de s.illaktlaheter, hvilka anHa oiranieda oc diga misstankar och missnöje: ec heulolel och om sensir ighet i feglerandet de tii one ForiHanderna, som ej ban anin ina misstro och obel irullel. Med il ingenling visar, alt man bhyorien i das 1 23 ar sedan bade uton, pi de bezce lol235 sanna val orundad plan for denua vistia bandlins, aller sedan under dessa 28 ar in: behgfict al en salan, eller siutlicen nizonin befänli. ot bristen pi en I tteus-li-Hetens bere 4 och efter ti-ans och npp.ysninsens Åerdringar enoml id an for de benae H Panuden och semensa ii Iila 1i. f.te : rr en sit bus iil. lemnar kela genetationer it lidsaden och vederm dor. hbvilsa en idel regerin:s Joliti och en sann horiek der friheten, latt hade kunnat sforekonii1 9 rann! vå anning d JC. denna srufunat ar I sanninz den 258 ie Usäungen al Nordens fäarenin: en sor lia das. — AA — Ae I IR ursic snari företaga oss nisol; le pi den hör; v san vjorde vi ett lumpet byte. Men a propos om bytea, anmärkte fack, lwar gamdes de en hela kassan r, hvars iorehåll blott du och den I j ns 11? Jag menar den som wv togo från den Ia Amerikensie Briccen.? — Den liasaar i ilmu hör under css, svarade Caj itainen. är dot fil (H1. Adanv (12 Fu