Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 november 1842, sida 2

1 men unde ej :trskil gonale si . lancdler ud tro! jas mis mörka, all Giroll af a IiUfSAtiillälligzet under samtalets limi-he: ble staende stilla, och sökte så mycket som möjlig vända si: till min hytt. vu sysstys le jag me en spänd uppmärksamhel och visade krap andas. Men ännu i Juek. Brummade den ilslämma, hvad halt för nä ma pass den förbannade Co: Ummet kan Iinanvnrt het Jviöäi ot, tT ifrän mi hållas i sin gömma. var dov ej ett tFegerinsarande och höj köpet rika passagerare, snart se alt vi kunna blilmenina är den?, svara Commedten silince, kun den en eller 2:ne dagar sarvatten. Den lar nnu vid horizonten oc: har kikare om bord? — Och värt röt Capilainen vildt och tämligen hörulan vidare snack går jag häldre in i en eller ned i kajuttan, samt i all tvsthot skallar de satans passagerarne i stilli Bättre än det gripa saken lustigt an, skera ett myteri ibland de i rummet ade Sällarne?. Då jag hörde dessa orden stelnade blodet i mina ädror. i men num .— —