git en ungersk melodi, och deremellan spelar Hr Boclisa på sin harpa allt på en gång; och huru skull jag kunna äga nog Phlegma för att stelt och torr säga: Hr. Bochsa är Europas första Harp-virtuos Mad. Bishop intager såsom Sängerska en af de äro. ullaste platser bland nutidens Konstnotabiliteter Mad. Bishop förtjusar, utan att ens vilja det. Hor sjunger med en lätthet, som sätter hennes höga må. terskap i ljusaste dagar. Såsom Skådespelerska ä! non lika utmärkt som i egenskap af Sångerska. I Scenen ur Sonnambula? utvecklar hon i sitt spe le finaste nnanceringar. Om Hr. Bochsa kan jag fö jgonblicket ej säga något en detail; från London ha: nans rykte gått ut i alla länder, och för den, som sysselsätter sig med någon konst, har detta namn re. lan blifvit familjärt! Han spelade ?Echo, och im. proviserade. Mad. Bishop måste sjunga om den un: zerska Melodien. Båda erhöllo efter hvarje Piece et stormande bifall, och blefvo ofta framropade. Hu. set var ej mycket besökt. — Uibildandet af Dagnerreotypen tyckes ånnu alltemt ej hafva hunnit sin höjdpunkt. Två skickliga nän i Aix, Boutoux och Assenat hafva helt och hål. et förändrat dess mechanism; och de knnna, innom rägra sekunder, återgifva Porträtter, för hvilkas lik. et de ansvara, i relief på metall, elfenben etc. Thalberg har under de veckor, han uppehållit sig Paris, gifvit två stora och mycket besökta Concerer på italienska Theatern, och dervid rönt utomorlentlig framgang. I synnerhet har en Etude af hans composition funnit stort bifallloch är äfren verkligen tt intagande stycke. ÄÅfven har han spelat i någralonger och öfverallt uppväckt den största Enthuiasm2—. EK FEAR