Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1842, sida 1

GC AAAAHMCCCd 9000tl. rätt vackert vattenfall. Men hvad utsigter beträsfar, så Ööfverträtfas alla af den från. Belle-vue i Lyckeby, 34 mil från Carlskrona. At höcer visar sig Lyckeby-å i sina slinarinar från sitt urSprung, omzsifven af sköna strinder och täcka landthus; men till venster ses den hasta mot sitt utlopp, äfven slingrande sitt silfverband mellan de herrligaste strander, och straxt framför hellevue, bildande ett vackert vattenfall; nedanför hvilket går en väl bygd stenbro, med ett stort hvals, öfver hvilken höja siz åtskilliga hus, som laza sig väl ut, och genom hvars hvalf man ser lihet på ån, på andra sidan om bron, ett lif, som, genom en daelisen flera sånger anländande angbåt, får en ytterligare rörelse. Just då jag, och mina reskamrater försänhte oss i äskådande af den sköna taflan, anlände ängbåten, och gjord e, med sin rykande skorsten, under brohvalfvet, en förträfflig effekt. I fonden synes Östersjön och Carlskrona med sin vackra skärgård, masterna af örlogssartyeen, och sisom högsta point de vue Stadsoch Tyska kyrkorna derstädes, som, pe detta asstand. presentera sig rått bra. Det hela utgör en värdig bakgrund till den förtjusande forgrunden. Men hvarje beskrisnsng blir kall mot verkligheten. I få ord torde intrycket kunna sar:mansaltas, då man såser, att denna utsizt, i cd undantag af de bristande vinbergen, sran Ståller en fullkomliz Rhentrakt, och man har blott, att uppmana: kom, se och njut! Också var det med möda, vi lössleto oss från den tjusande så ren, för att taga den öfriga delen af Lyckeby i ögenSigte. hvarvid man i sanning han såga, ali om sarutnämde ställe, tillhorande kommendår-laj ten krusenstjerna, och vål sortjanande att litet bättre underhållas, med skäl bär navnet Bellevue, så bär hela byn, med lika shel,. namnet Lyckeby; ty lychligare utrustad af naturen torde få byar vara. Dess största välsignelse är dock, utan tvisvel, den outtamliga källan, som äfven förser Carlskrona med vatten, och hyilket i sanning han kallas en flytande kristall. I Carlskrona har det duck redan förlorat mycket af sin friskhet. Carlskrona är en stad, anlaga i stor skala. ljÄsom allt som hör dertill. ben skulle kunna rynma 100, 000 indanare; men har nu knappa 2,06. Följden är, at dess oformliet ) reda gator och platser, äro så godt som utdöda, och att de siesta hus se ut som mulvedshögar, i jen sorelse med gatans vidd. Dessuttm äro mänga gator ännu så godt sem i naturens tillstend: uselt, blott till hälften eller alldeles inte stenlagda, visande sjelfva hlipphållen eller bevusna med grås. Plolt eft por gator kunna, med skäl, bära detta namn. Pe begge ofvan nämde hulvuckyrkorna ligga reellöst kastade bredvid hvarandra. pa ett ofantligt, lika recelkst torg, och lia Se: heta staden, så äro och hyrlörna ej sårdiga. Tyska iyrlan, ehuru liten, ör dock i en ädel sill, en vacker rotunda med hvälfd kupel. Stadskyrian deremot är af så blandad stil. act den han ilallas ingen: den ser ut som ett stort skap. Insarten till staden öfver de langa broarne, förbi stadens promenad-plats, Hoclandspark, år imellertid gansha inbjudande och hvad Carlskrona, sramsor manga andra städer, genom sina breda satar och menea stora, öppna platser har, är frisk luft, som st-dre spelar i-enom staden från e Stersjsn. Frin den stort tilllagna staden, som vi önska en gång mille svara mot e2rund:iäganingens skala, lemmer man till det om möjligt, ännu större tilltaena varsvel, som har minst en sjerndels mil i utsträckning, år omslutet af en mur af olands-sten, och innefattar, vi våga påstå, Sverges förnämsta f.rsvar: slottan, med alla dess förrader al en massa bulor och kolossala kanoner, nästan idel 24 och 564; om vi ej missminne oss, 10 linicskepp. 6 regaller, 6 horvetter och åtskilliva mindre krisssiepp och äÄngsartya2; en 160 samnars lang repslacare bana, och, framför allt, eamnla och nya decurna, samt en massa af sarrads hus, så att varsvet kan, med all rött, kallas en stad för sig, Ivars enda permanenta invanare dock blott bestå af sangarne i den såkallade Ankarsmedjan, der likväl ing: anhare, men väl andra nödiga jernsaker, smidas at sangarne, under uppsigt al sjöartillerister. med lad