mark, sordra högt, alt man skall skänka dem de högsta bland dessa rättigheter, medan för kort tid tillbaka, Preussens Konung försäkrat Judarne i Breslau om sin tillfredsställelse med dem samt lofvat dem en ny lag, rörande deras kompetens till embeten. Alla klagomål, som man så ofta hört öfver Judarne och deras sätt att soutinera sig, förstummas, der man gifver dem tillfälle att föda sig på hvarje lagligt sätt: klagomålet, att Judarne bilda en stat i staten, har sin riktighet blott i stater, der man förtrycker dem samt pålägger dem alla hördor och plikter, medan man förnekar dem de borgerliga rättigheterna. Förf. i Freja, som icke kan vederlägga detta mitt pastaende och det kan den argaste fiende till Judarne lika litet göra), yttrar med samma dogmaliska ton, hvarmed han framställt sina förra ogrundade beskyllningar, deras antal är i sådana stater ringa. Och likväl är i alla dessa länder Judarnes antal i förhållande till heia solkstocken vida betydligare än i Sverige. Ja, i Holland lefva 50,000 och i Belgien 30,000 Judar, ett antal, som är ganska betydligt i förhållande till folkmängden, och ingenstädes hafva emancipationens fördelar visat, sig så glänsande som i just dessa stater. I alla de uppräknade länderna kan det icke falla någon in, att anse den i landet födda Juden såsom en främling. Juden, såsom medlem af cit särskildt folk, existerar icke mer, och namnet Jude betecknar blott en anhängare af den Judiska eller, snarare, den Mosdiska religionen. Juden är derföre, hvad fäderneslandet angår, Fransman eller Holländare, eller Belgier, eller Dansk; och när han är fcdd i Sverige, är han Svensk. Han önskar ingenting innerligare än att erkännas för medborgare, än att äga ett sädernesland, hvilket han kan älska såsom sådant, hvilket han kan helga sig sjelf och sina krafter: och J, de mäklige, J skjuten honom från eder såsom en främling och beskyllen honom sedan, att han icke äger någon fosterlandskärlek, att han bildar en stat i staten 0. s. v. talesätt, som hafva sin grund blott i Er sjelfviskhet, i Er fanatism. I sanning! Juden, som icke önskar något innerligare än ett rättvist sadernesland, men likväl ännu älskar det mot honom orättvisa samt med förhoppningsfullt förtroende hängifver sig åt delta, han är icke skulden till ett sådant förhållande. Månget sannt ord skullejag ännu kunna tillägga; jag kunde berätta Er om det erbarmliga skråväsendet, som beröfvar Juden all möjlighet att egna sig åt handtverken; jag kunde — men jag fruktar att blifva bitter, och derföre vill jag tystna. Freja-förf. säger vidare: sStaten äger icke fritt bestånd i blotta yttre former, utan i en nations vetande och sed, men är det icke den yttre formen, Dopet ), hvarpå allt beror? Om den ädlaste och bästa Jude icke vill lata döpa sig, kan han icke blifva någon statsborgare; men den låge, som är eländig nog att afsvärja sin religion för sin fördels skull och låter döpa sig, han belönas härför med en statsborgares alla rättigheter och värdigheter. Äro dessa principer de, på hvilka den Christliga staten skall byggas? Måtte förf. i Freja behjerta denna lilla skrift, och jag tvislar icke, att han skall inse sin villsarelse: hade jag icke hyst denna förhoppning, hade jag icke ansett honom för en man, som star i sanningens och ljusets tjenst, icke i lögnens och mörkrets, så hade jag, såsom jag hittills gjort, åhört alltsamman med tystnad. Och J. som egnat dessa rader någon uppmärksamhet, haten oss icke längre, sträcken oss broderligt handen och låtom oss förenas i trogen kärlek, ty: — En är Allsader, fastän sler hans sändebud. ) Blott i Amsterdam lefva öfver 20,000. I Frankrike räknar man 60,000, i Hessen-Cassel 8,000, i Preussen öfver 176,000, i England 27,000, i Danmark 6,000, i Sverige — omkring 1,000. ) Huru allting för Förf. beror på denna yttre form, bevisar han äfven derigenom, att, oaktadt han ställt Katholikerna, med anledning af deras exklusiva lära, på samma punkt med Judarne, caktadt han, i fråga om de förra, sörlitar sig påd. att de hafva öfvergifvit denna lära, i fråga om Judarne medgifver, att en fastare öfvertygelse sinnes om lagens gudomliga ursprung än oftast hos de Christna, och att tidens bildning äfven hos dem verkat en sannare åsigt af deras förpligtelser, han likväl vill meddela Katholikerna alla statsborgerliga rätligheter, emedan de äro döpta, men frånsäger Judarne dem, emedan de äro odöpta. Att det Katholska Belgiengfullkomligt emanciperat sina Judar, visar tydligen, att Katholikerne icke alltid äro så intoleranta som deras motståndare.