Då undertecknad ej är villig underkasta sig blioenia-Red:s sodtvekliga förfarande, anhilles ödminkligen hos Götheborgs llandelsoch Sjösarls-Tidnina om en plats i Tiningen för följande rader, till svar äå on ärt. i Iidningen Phoenix, N:o 41, kallad en liten vidräkning. Med Aktning II. Svar på tal AA Kör ungesär 40 månader sedan inlät jag miz i en Polomik med en hoögst aktningsvärd davarande medlem at Freja-Redaktionen. Striden gällde den frågan huruvida Judiska Moralen vore hinderliz för Judarnes Emancipation?? Motparien var en ansedd Lörd, frågan var al hög betydelse; och blott dessa skäl förmådde mig alt inga i en tidningsstrid, då eljest så väl mina göromal, som min obenägenhet derlör aflaila mig från alt sysselsätta mig med författande af tidninzsuppsattser. Sedan nu 40 manader voro förilutne, kunde jag med rätta hoppas att lemnas i ro, da min motpart i Freja genom sitt stillatigande synies nafva erkänt sig öfvertysad, och ingen annan å nvo upptog denna Polemik (med undantag al nägra uppsatser i Aftonbladet. hvilka, hallna i on vanlig ton, vore snarare förmedlande äv polemiska. Åen ett aammalt ordspråk säger: Ingen har ro länare än grannen vIill, och derpå har jag fill röna prof. Jag hlef helt förvånad, di jag at en bland mina vänner erhöll Tidningen Phoenix N:o 41, (hvilken tidning jag eljest alldrig läser) och säg, att jag deri blifvit temligen hardt angripen. önsallet innefattas i eu uppsats under rubrik En lilen vidräkning, och rundar siz på det antakande, att jazg och författaren till nacra ord i Iagligt Allehanda N:o 167, riktade tll Tidnincen Phioeniv. vore en och samma person: Redaktionen kallar honom derfare fI., och angriper denne IL cj sens! för detta. som för kort tid sedan stod att läsa i Dagligt Allehanda, utan ock för det, som för 10 månader sedan stod i Freja, så att en verklig babylonisk förbistving rader i freka 4 uppsattsen. ifvad nu Dagligt Allehanda beirässlar. har jag ej skrifvit den ifrågavarande uppsatsen. s läst den, innan den var tryckt i Bladet, och sillar htealunda det något selaktiga i dess innelmll. om ock detta ogillande ej träffar de motiver, sem samioHÅL ledt arlikel-färsattarens penna: ack oaktadt allt detta mäste jag, stackare! uthärda så mänga orättvisa förehraelser, for att en af mina trusförvandter tillåtit siz att skrifva nngot i en tidning. Hvad i all verlden berättigar Författaren i Phoenix att så modiat dvaca i härnad mot en person för ou uppsatts, i hvilken den anaripne hur lisa så liten dei. sont deri, att en sadan tidning som Phoenix kan existera och läsas. Med allt. som författaren har att säga om årtikeln i Haglis: Alle handa, far jaz bedja honom vända sis till dess författare och lemna fä. med sina åsitter i ro. lav vet ej. hvad som kan hatva föranledt Phoenix att inblanda mis i denna strid. Dorföre, att jar en sång skrifvit om cit ämnme, som rarde Judendomen, vel kes denne författare tro. att allt. som skrifves om och al undar, skall honuma från niia: men lika gerna hunde jag då pistå, att emedan författaren. sisom det blilvit mig berättadi. understundom skrifvii dumhhater, ätven alla dumkoter, som hädanefter förekomma i tiduingarne. vore af den samme författade. Det återstår nu att besvara den del af uppsattsen. som har afscende på min Artikel i Freja. Härvid ater är det mycket lätt för författaren att kämpa mot en uppsates. ar hvilken väl totalintrycket ännu kan vara öfrigt, men kvars serskildta sattser troligen blilvit elömde ar Allmänheten. on omsändizshet, hvaraf han äfven på ett hosst otorskämdt och sanninasvidrigt sätt. betienar sic) För dem, som önska taga närmare kännedom om den ifragavarande u uppsaltsen i Freja-Pihtanget,