Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 augusti 1842, sida 1

GÖTHEBORG. Sedan den af Konstoch Slöjdföreningen i Götheborg föranstaltade erposilion af könstoch Slöjdpredukter, hvilken egt rum i 6 veckor, och under tiden varit besökt af något öfver 2000 personer, numera för i år upphört, g vi att fästa våra läsares uppmärksamhet på en annan inom vär goda stad befintlig stiftelse, som väl till sin grundläggning är äldre; men dock ännu föga känd och besökt, nemligen Götheborgs Naturhistoriska Huscum. Denna inrättning förtjenar dock ett allmännare deltagande och bör med interesse och nöje kunna åskådas ej blott af naturforskare och vetenskapsmän i allmänhet, utan af hvarje bildad och för det nyttiga interesserad Samhällsmedlem. Redan 48533 fattade Götheborgs Kongl. Vetenskapsoch Vitterhets-Samhälle det beslut att här anlägga ett naturhistoriskt Museum, helst på rikets hela vestra kust icke funnes någon enda ofsentlig naturalie-samling, och en dylik syntes af behofvet påkallad, så väl för den allmänna undervisningen, som för den medborgerliga nytta, som kännedomen om ett lands egna naluralster maste för hvarje ort medföra. Nämnde samhälle egde redan förut en icke ohetydlig mineralsamling, ett herbarium, några soglar och petrilikater, som nu upplåätos till Musci arundläggning. Den närmare styrelsen af denna inrättning anförtroddes åt 2 ledamöter af Samhällets förvalinings-utskott, en af Fysiska och en af Toologiska asdelninzen, med biträde af en Amanuens eller Conservator. För inrättningens utvidgande, förkofran och bestånd hildades en särskild, af kongl. Vet. och Vill. Samhället oafhängig, Förening af korrespondent-medlemmar, kallade bland de stiftets invånare, som nitälskande för nyttiga kunskapers spridande, funnos beredvilliga att för stifielsens ändamål medverka; och flere för det nyltigas framgång nitiske medborgare hafva och lemnat tillskott till anläggnings kostnaden, och ej obetydliga bidrag af naturalier hafva redan tillflulit inrättningen, som under de få åren afsin till varo krönts med all den sramgång man för denna tid och ort skäligen kunnat förmoda och hoppas. — Bland de många, af hvilka Muscum blifvit med välvilja omfattadt, böra isynnerhet iloakommas: — framl. Prof. B F. Fries, som af sina i hohuslänska skärgården gjorda rika Zoolociske insamlingar i lisstiden hade åt Gatheboras Muscum anvisat tillgängliga dupletter, hvaraf, efter bemälde Prosessors frånfälle, genom Kongl. Tetenshapsshademiens bevägenhet kommit Muscum tillhanda etl icke ringa antal soglar och hafssnäckor, med tillökning af åtsilliga andra inoch utländska preparerade djurarter ur Akademiens duplettsörråd; — Lismedicus m. m. P. C. Westriny, som begåfvat Muscum med ett större antal inoch utlänska foglar, amsibier och en svit af inhemska landisnäckor; — Ingeniören J. Wahlberg, som till Museum benäget öfverlemnat ett antal Sallsyntare soglar m. m. samlade i rikets nordligaste landskap och på Gottland; — IIloskamreraren V. Peterson, af hvilken åt mustum donerats en Insektsamling, m. m. deribland inhemska Lepidoptera funnits jemfsörelsevis ega ett större värde; — samt Svenske och Norrske General-konsuln i Bouenos-ÅAvres J. Tarras, som, af srikostig välvilja för sin födelsestad och af nit för den Zoblogiska vetenskapens befrämjande, tillforsåkrat Muskum ett betvdliet antal af honom sjelf insamlade Syd-amerilånska djurarter m. m. och hvarat redan 36 SOrg