folk uppfylla sina syslor. Nyfikenheten och ovanligheten af milt predikosätt förde äfven många till min kyrka. Oförmodadt fick man i Mildendo underrättelse om, huru jag utomlands hade förtalat Lilliputerne. Ifrån denna stund var mitt anseende förloradt, och jag ser mig nu nödsakad att återvända hem, för att undgå all den förföljelse, för hvilken jag är utsatt. Kunde jag likväl hoppas att genom denna uppriktiga bekännelse åtföljd af en ansenlig penningesumma förmå Hern att lemna mig sitt mäktiga beskydd, så skulle jag qvarstanna och trotsa den hotande stormen. Herrn är här liksom jag en främling, och derföre bör det vara Herrn likeilltigt, hvilken religionssorm, som är rådande i Lilliput. Herrn sade, inföll jag, att den Helige Ande utan någon Herrns medverkan gjort Herrn till prest. Ponera nu, att den llelige Ande sunne Herrn oduglig till prest och gjorde Herrn åter till skräddare. IIvad tänker Herrn derom? Jag finge underkasta mig mitt öde, svarade Pastorn. Nåväl, min bäste Herr Pastor, fortfor jag, om ni nu lyckats att genomdrifva edra planer, så hade ni ju störtat landets presterskap och tillintetgjort statsreligionen. i Methodismen, svarade Pastorn, är en oåterkallelig protest mot all existerande religion och allt etableradt preslerskap. Inser llerrn då icke, sade jag, att Herrn begått en stor otacksamhet emot Erkebiskopen och de prester, som understödt Herrn, ovetande om Herrns assigter? Methodismens utbredande är mitt enda mål, fortfor Paslorn. Genom detta ändamål helgas alla medel. om jag lyckas stiga, så är det klart, att Erkebiskopen måste blifva den förste, som saller. Men hvad betyder det. Den, som är så dum, att han låter öfrerlisla sig, förtjenar att falla. Dumhet och latirogenhet äro hufruddrag hos Lilliputerna. De söredraga utlann ingar och det utlåndssaa för allt Lilliputiskt Oklok är den utlanning, som ej ret att till sin se rdel begagna sig af en sådan sinnesstämning. Ni är i sanning ganska slipad, Herr Pastor, men icke synnerligen nogräknad, sade jag. Mer hvilken fördel kan ni väl ega deraf, att ni söker att föröka antalet af eder församlings medlemmar. Er lön är ju bestämd af Congregationen, och då bör det vara er fördel, att församlingen är liten och följaktligen arbetet ringa. Ingalunda, inföll Pastorn. Både en dyr ed och min egen fördel ålägga mig att söka föröka Methodisternas antal. bet är en gifven sak, alt, sålänge Congregationen lönar mig (ett förhållande, som likväl upphör, såsnart församlingen blifvit nog stor att kunna göra det), en stor del af Ian larne tillfalla mig. Ju större församlingen är, desto större är således min inkomst, och ju mer jag kan insamla och hemsända till Congregationen, desto större anseende njuter jag der. Dessutom finnes ingenting mera lönande och sorgfritt, är att vara Methodistmissionär. 40 ärs tjenstgöring på en aslägsen station soch såsom sådan anses Mildendo) berättigar till erhållande af en förmånlig plats hemma. År jag ogift, får jag af Congregationen en lön, som är rikligen tillräcklig för mitt underhåll; gifter jag mig och sar barn, ökas mina inkomster i förhållande till storleken af min familj. Då barnen blifvit 5 år, uppfostras de på ett af Congregationen underhållet institut. Fri från alla timliga omsorger kan derföre en Methodistprest med så mycket större flit egna sig åt sitt kall. Det grämer mig ända in i djupet af själen, att mina planer till ökandet af Congregationens cassa så alldeles misslyckats. Nu, såvida ni icke vill hjelpa mig, mäste jag återvända med skam. Methodistcongregalionen, inföll m . — oo TT FR FA jag, liknar ett eg I 2 2 oo Å)T dt