Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1842, sida 1

ga roteringsprincipen gållange för såvål den eroterade jorden i allmänhet, som för liallandska Utsohkne-fralset. hvilket likvål äfven pa speciella skäl, hade genom Ständers och kKonungs beslut blifvit derifran befriadt. Mycket vore att säga om de derm:ed gemenskap ägande angelägenheters behandling, cch om t. es. den befrielse man gaf provincen för de till ringa belopp utg ende s. k. uiskrisningspenningarne för alt sedan kunna aberopa detta s som ett skit, att man ägde rätt ålånga rotering och den högre, nu alldeles öfverdrisna vakans-afetiten. Nen detta fordrade en serskild afhandling, som tid och u-rymme icke här medaifver. Noz af: i stället att Halländska frälse-utsokne iorden icke sedan indelningsverkets egrundliggande ågt roteringskyldighet. derom blifrit 1756 enskilt sersåkrad, 1809 ingatt i den oroterade jordens allmånna skyldishet att endast under krig utgöra extra roterina, och alldrig mera borde kunna tvingas alt utgira andra skatter och oncra, än s dana, som den emensamt med öfriga Svens a jurden, i min a hapital-värde och ärsinkomst kunde anses vara shyldig utgöra, söker man nu godtyckligt paläisga den en stendi; roteringsskyldighet, som lihvåäl R. St. år 48530 förklarat sig alldriz hafva golaåndt och begardt, att den måtle inställas intill. dess de deröfver komma i tillfälle att gemensamt med Konungen besluta, och begagnar detta tillsalle, att under tiden göra anspr ak på en betydlig, ec zendomsvärdet nedsättande och minga jordägare olycklig görande rolefrihets afvift. Saken är af stor betänklighet. Den är ettnytt bevis uppå den rinza uppmärksamhet, det obetydlisa afseende vär förvaltning gör på bestämde lagar, riksdags beslut och Konzl. pibud och försäkringar. Specielt utmärker den, a de bezge embetsverkens försök, alt stadga den princip, att konungamagtens svaghet under 4750 och 4760 talen skulle vara en anledning tillatt ej nu antaga såsom giltiga de då af konung och Ständer antagna beslut. Det vore verkligen interessant att veta, om denna princip äfven fick utsträckas till 4730 talet, då samma Statsskick gålde; ty i så fall göllde icke heller vara vir (1734 ärs) allmänna lag, och då vore rättstillståndet de jure upplöst. Det skall nu blifva måärkvärdigt att se, huru Rezeringen kommer att behandla detta ärende, och om den, för att kunna med tiden få en indelt horps i Halland och en Regem:s-Chefs plats att tillsätta, skall ådraga en förut redan svag provins en säker ekonomisk undergång, nästan till elt intet nedsätta zdelar af dess jordegendomar och för all framtid försvaga folkets näringslust och arbetsvinst. Mängden af denna provinsens innevånare få då vedergå la, att de i allmänhet med s dan likgiltighet äöselt det vald man i 20 år utöfvat emot den del af dess befolkning, som besuto de så kallade kyrkohemman. Men Svensken i allmänhet synes alltsör ofta slomma, att det som i dag gäller den ene, i morgon mäste gälla den andre. Här äro minga mulna ansigten för den ihärdigt fortfarande starka torkan. Man befarar att vårsäden skall skadas, och misströstar om potatesskörden. Äännu synes det likväl, att en förändring i väderleken kunde ashjjelpa olyckan. Rågen Lar skördats mycket Iyckligt; kornet, brådskande, aftages redan; och Ilvetet har på mång za ställen varit tidigare än kornet. Alla dessa sorter hafva ännu visat sig gifvande och vackra i kornet. Hufvudstaden har nu återfått i sitt sköte sin älsklings-sångerska, Mamsell Jenny Lind. Hon anlände i Söndags, med llr L. lljerta och hans fru, som hon åts ljt öfver London och Hamburg, ifrån Paris. I går afton gafs en serenad till hennes ära, af harmoniska sälskapet, utanför hennes boning. Ilon skall hafva mycket utbildat sin röst; hvilket torde komma att lända den Kongl. Theatern, så till vida till bästa, itt den kan bestå öfver denna vintern. Mangen tror, att det sedan är slut med den, åtminstone om ej någon radikal förändring sker vid dess administration. lonungen hell i går konselj, oaktadt det heter, att llI. M. skulle på 44 dagar njuta landtluften Ste