Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1842, sida 1

In så nd t och betaldt. De hände sig en gång något efter 1700-talet, att en Biskop i embetsgöromäl for genom sitt Stift: och si vid en af Stiftets Skolor, i hvilken denne vördade och med skäl högaktade Ephorus inträdde, befanns så ringa antal gossar, att det väckte denne vördade mannens uppmärksamhet. Då upphof sig en myndig Inspector, sägande sig icke i så många personers närvaro, hvaraf Ephorus åtföljdes, kunna framlägga skälet, men likväl på ett sfintligt sätt vetande att utpeka Skolans andre Lärare, säsom dertill orsaken. Följden deraf blef, att hela sällskapet utmanades, så når som vederbörande Lärare tillika med Inspector och en obehörig ordinarie Rector, ty sedan Vicarius blifvit antagen, vill man icke känna mer än en buse af detta slag vid en lägre lärdomsskola. Nu trodde hvar och en att vigtiga saker voro å färde. Man såg redan i andanom en ny Lärare: ty ingen kunde förmoda att Inspector ville leka narri med Ephorus. Förunderligt var det således att se denne andre läraren komma i ett större sällskap med det fullkomligaste lugn, i hela hans yttre skick tillkännagifret; förunderligt att Ephorus uedlät sig att på så artigt sätt taga afsked med samma lärare; mäst förunderligt likvål, att, efter ett dylikt narrverk, Inspector icke skall hafva haft något att säga, som kunde rättfärdiga hans tillställning , att få hela respectiva sällskapet på dörren. Om du med uppsåt osanut sagt Och en oskyldig fäller, För hvad du har i mörkret lagt Gud dig i ljuset ställer. Gud later icke gäcka sig, Han ser dig, han skall döma dig: Var redlig eller bäfva. Sextus interveniens. (3007)