Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 juli 1842, sida 1

—— r— Ett besök på Trollhättan. Fiön Götheborg skedde afresan d. 13 Juli, kl. 11 f. un, med det väl försedda och beqvämt inredda Angfartyget Polhem, hvilket föres af Hr Capt. Stuart. som med all beredvillighet, förekommande artighet och vänlighet gör resan för passagerare angenäm och behaglig. Framkommen på aftouen till Trollbättan. togs logis på det eleganta Hotelet, der allt vittnade em ordning och snygghet, och förhällandet var nu der till ställets fördel helt annorlunda, än då refer. för några år sedan besökte detsamma. Följande dagen be-ågs det interessania Canal.arbetet, som med utmärkt nit och skicklighet bedrifves under den förtjensttulle Arbetschefen Hr Major N. Erik. sons öfveruppscende. — Men hvad som på detta betraktansvärda ställe ännu mer, än mennisko-konsten och snillet intager och hänför den uppmärksamme resande. är den storartade, sublima och förrånande natur, som här herrskar; — med tjusade sinnen och upprymd känsla dröjer äskådaren vid anblicken af den eviga strid, som den framstörtande, vattenrika flodmassan för wot de grundfasta klipphällarne; och bögt öfver de ofantliga, brusande fallen hvirfla vattenangorna i luften, der de glittrande solstrålarne i desamma bilda regnbågens skiftande särgspel. Att här uppräkna de särskilda vattenfallen, deras höjd Åc. är så mycket mindre afsigten, som deröfver finnes uiförlig beskrifning, och man dessutom bör se dessa väldiga forsar för att kunna erfara, huru mäktigt de imponera på hvarje sinne, som är känsligt för naturens beuzdransvärdadstorheter. — Det är derföre verkligen underligt, att, ehuru Trollhättans jättenatur är genom ryktet känd af alla bildade Svenskar. likväl så få resa dit för att bese detta konstens och naturens storserk; och under det Engelsmån och andra utländningar resa öfver hundrade mil för att åskåda detsamma, finnas iuom tio mils afstånd deromkring många med tillgangar. som äånnn icke sett detta fosterlandets herrligaste konstverk, denna mest imposanta naturscen. En ständig och liflig verksamhet rådde på detta ställe; sågarne voro der dag och natt i gång. Den förbrännings-inrättning. som der är gjord till sågspånens förtärande, är väl ändamålsenlig; men kunde måhända genom industrien göras något lönande, om