Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1842, sida 2

som kallar sig det Tyska; men har till denna stund, det väl Hannover räddat? Har det, från påfvensgarn och Jesniters ränker bevarat Tysklands barn? I Mainz den ädle må-tarn boktryckarns konst nppfann; men månne Pressens frihet i Tyskland fristad fann? Nej, sjelfva må-tarus minne man fritt ej fira fick; man fanken ville qväfva, om endast an det gick. Dock — framtidens förhoppning förblifver ungdomen; men skedde väl det rätta för framtiden och den? : Visst proppas lärdom i den, mer än den kanske tål; men är rväl utanlexor medborgarns sanna mål? Af Konungsliga skolor åär listan ganska lång; men om en Tysklands skola man hör ej ens en gång. O, visste jag en skola, som kallar sig för Ty-k! Dock, kanske rore bättre, om man den nämde Rysk? Och derför Tyskland, Moder! Derför så djupt Du föll, ren slafveriets blygsel Din segerfana höll! För några lystrer sedan. Du stod så högt berömd; är denna stora maning då allaredan glömd? (Fortsättning.)