Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1842, sida 1

? Sä.ei.-. Från lied:s Korrespondent. Stocekholm, d. 29 April. Utom några anordningar, hvilka mera kunna anses vara framkallade af nodvandiheten att derom något besluta, än af omtankan att göra detta ändamålsenligt och efter nagot lämpligt system, samt en eller annan åtgärd, som Rikets-Ständers beslut oundgangligen påkalla, ser man ingenting ifrån Regeringen, som kan förliena uppmärksamhet. Dessa ater, äro af den behassenhet, att de i allmänhet ådazakligga samma likgiltighet för lagliga former, sanmm lättsinnighet med Stalsmedlens användande och samma vedervilja för kor froller och sträng ordning, som så lante barakteriserat vår administration. Så har Regeringen vu haslurat. angående fördelningen och användandet af det extra anslag, hsilket vid sista riksdaa beviliades till kompletterande af Reservförrådet för Bevärinzsmanskapets beklädnad och utredning, i stallet för de persedlar. som sedan 1855 hade blifvit derifrån uttagna och icke ersatta: ett beslut, som måtte komma att gera en ansenlig oreda derienom, att tillika en återleverering anbefalles af de etlekter, som kunna i Reserv-förrådet finnas uföfsver behofvet för 45000 man bevärinas-manskap, och som skola årversiyttas till Armåöens standi-a särräd, såsom ersättning för dess levererin ar till reserv-uppla e. Huru dessa levererinzar eter tillkommit, di enligt Rikets Ständers beslut ar 1855, alldrig fråga var om att till Yevärines-ftrueden utlemna andra efickter än af dei weseryferradet bessindiliae, är och blir en gaia, iuom var förträlsliga kri-s-Ådministration; men den som något när år vand alt sissa sådana, inser att hela transaktionen yiterst varil och är ett medel, att för de ständiga förråden, som den goda Guden vete kvad de böra innehalla, använda allt som kan användas. Så har äiven, utom Hästgardets Kasernoch Stallbygenaders underhåll, sore tvärt emot Rihels-Ständers beslut, fortfarande belastar anslaget för publika byggnader i bufvudstaden, i stället att såsom sig borde drabba korpsens inqvarteringsersättning och anslaget för försvarsverket, äfven Garnizons Sjukhus-bygenaden, detta otjenliga och otroligt dyra etablissement, nu blifvit kastad på publika byggnads-anslaget; och på detta sätt skapas tillgång på försvars-anslaget för inbillade behof, under det att de för andra ändamål anslagna medel blifva otillrickliga. Da man ser dessa och andra olagligheter i statsmedlens användande och tillika hi r, alt det bemödande som af Rikels-Ständers konstitutions-Utskott gjordes vid sista rihsdagen till att genom ett erundlagsenligt åtal inför Riks-Rätten söka för framtiden försätta rådgifvare-personalen i nödvändighet att följa grundlagen oeh National-representalionens i dessa delar laglig kraft ågande beslut, lärer helt ech hallet tillintetgjorts genom de beslut som i dessa delar fattats af Svenska Embetsmanna espritens högsta representant, Niks-Ratten, kan man väl med skäl fråga sig, om hela vår Slatslörsattninning är annat än en den eländigaste parodi på det representativ.-konstitutionella statsskicket? Men en till den grad lyckad parodi, måste slutas med förakt för sjelfva institutionen — och föraktet kan ej annat än slutligen frambringa en katastrof. Månne de, som denna träffa, inse det? Konungen är ofta opasslig; men bexvistar likväl konseljerna, hvilka skola vara ännu kortar än vanligt, ocb der ärendena således, nu mindre äv