Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 mars 1842, sida 2

RAN 101hnade IHLTCSSC, UIIner man äfven nu ledamot, General Majoren Iciren. Sdelles nu, nära 20 år efter det Rikets Ständer år 4823 uppmanade Styrelsen, Åatt betänka landets ekonomiska ställning: och att ordna ri, kets landtoch sjöforsvar så, att derigenom, under minsta uppofiring i fredstid, ett kraftfullt motStand måtte beredas i händelse af fientligt anfall : I samt att vid flottans organisation taga i betragaande de fördelar våra kuster erbjuda, så väl i afseende på mindre fartygs hastiga uppbyggande som på deras bemannande med sjövandt folk ; Ianner man en algard vidtagen, att uppgera plan för sjöförsvarets organisation. Det är då derigenom temligen adagalagdt, att styrelsen försummat några decennier; och att allt hvad som sedan 1815 blifvit gjort för Sjöförsvaret, antingeu skedt utan plan, eller efter en, som nu erkännes vara AndamalsviurigLikvål hörde man i throntalet 1847 beshrifvas sullandadet af ett linieskepp (Carl III och pabörjandet af ett annat nytt (Carl MiV) 1825: nämde tvenne linieskepps utredande och bestyckande, och nybyggande af ett tredje (Oscar), 2ne Linieskepps förbyggande: en fregatis daramas och morsaresartygs nybygaande; de däckade kanonSlupparnes ökande. 1829: 2:ne linieskepps sScandinaviens och Gustaf den Stores) nära fulländande: 2:ne andras, Dristighetens och Forsigtighetens I förbysgande; 34 öppna skärgrdssartygs nybyggnad och 30 öppna samt 42 däckades förbyggande. 1854: fullbordandet efter ny konstruktion af Gustaf den Store, fregatten af Chapman, flera Skonertar, mörsaresartyg, samt äfven 40 skårgårdsfartyg: 60 kanonfregatten Desirces halffärdighet : Linieskeppet Stochholms nybyggnad; Linieskeppet Fäderneslandet samt 24 shärgardssartygs förbygcande; allt utom de flera nybyggnader och förbpggnader som 1840 för Rikets Ständer omtalades. — Allt detta: alla dessa summor, hafva saledes, i mer eller mindre mån bliivit planlöst använda: och hvarföre; jo emedan man ej ansett sig böra fästa uppmårksamhet på national-representationens erinrinzar och önskningar; ja kanske just för det Stånderna vågat yttra en tanke — en allmän åsigt angående sättet, har man i vredesmod ajournerat all fråga om en planmåssig organisation. Och nu då man ändtligen tvingas att medgilva belioret deraf; huru beter sig vål regeringen? till hvilka personer vänder den sig, för att uppgifva förslag till denna organisation? Till personer, som redan till stor del, genom deras embetes ställningar hanomsorda förslag till konungen eller innom repreSsentationen, men icke gjort det; till män, sidade varit i tillfälle att uppgifva nyttiga och gena som en Nordensköld. hvilken ihärdigt motvermånhet, och med en halstarrig anglomanie endast af såvål sjösom landt-försvarets personal, eller hvarfsore icke äfven bland afskedade militirer söka upp personer, som äga erkända högre insigter om hrigets mångsidiga hjelpemedel och en I bildning, tillräcklig att sätta dem i stånd till upp sattandet af ett gemensamt nationalförsvar med Norrge; finner man ingen enda, med annat än ytliga anspråk på dessa egenskaper utan måhända I General Lefrån; och i stället att inkalla några Äynare sjö-ossicerare, som tjenat i utländska mariner, och som i det tekniska säkert skulle kunna lemna högst vigtiga npplysningar, finner man blott några Kommendör-kapetener, visserligen akti ; I bord väl bekante. Ilela arrangementet synes tillfäckligt utvisa: att af denna komittå blifver endast, hvad som blifvit af nästan alla andra nära på I trettio är nedsatte Kkommiueer: ett utlatande, som då det väl en gång binner afgisfvas, lägges ad acta I för evig tid. i i I j x inveklat sig, i detalj-förändringar innom vär stora flotta, utan att knappast tillåta prefning af husvudsrägan om dess lämplighet. I stället, att kat all fornustig reform af vårt sjöförsvar i allDet är emedlertid sorgligt att se, huru man nu uppofrar, utom båtsmanshållets öfverdrifna bostnader, 112 million om året, på ett vapen, hvilkets ända malsenliga beskaffenhet ännu ej är bestämd, och Som, i det ögonblick, då det behöfves, säkert kommer alt lemna den bedröfliga anblicken, att hunI dradetals millioner af svenska nationens lillgåångar, sedan femtio är äro nedlagde i det, utan all verklig nytta. 1 ODet skall nu blifva interessant att se, om Skärgårdsförsvaret, som i Kkommiltten icke äger någon ras; eller om man ej åtminstone skall erkänna, att äfven det, bör väsentligen och mahända, till utgörande af det hufyudsakligaste-försvarsmedlet, ) omorganiseras. kommers-kollegjj vanliga uppgift på de främmande nationers fartyg, som äro berättigade till lika behandling med inhemska, är d. 44 Febr. utsärdad. I Aftonbladet har meddelat, ett svar af Expediions-Secreteraren Richert, på en anmärkares i II Svenska Biet anfall emot det af H:r Richert af1 enda inflytelserik röst, helt och hållet skall Raseningsvärde män och för sin tid driftige sjömän ; : men — som icke äga några synnerliga hemligheter att uppenbara, utan de redan inom våra skepps