Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 mars 1842, sida 2

Direktör Rickter, hvars Concert si-tl. Söndag besöktes af närmare 600 personer, har anhallit om plats i tidningen för följande uppsatts, hvilken begäran Red. efterkommer: Med fägnaden, att se min Concert, sistl. Söndag, talrikt besökt, (hvarföre jag hos Publiken stannar i liflig förbindelse) blandar sig dock det obehaget. att upplysningen ej var väl ombesörjd, hvaröfver jag trott mig böra afgifra en förklaring inför den resp. Publiken, som billigtvis, då den far känna förhållandet, ej räknar detsamma mig till last. Med tanken fästad på styckets utförande, hade jag dock ej underlatit att gitva Vaktmästare tillsägelse om tillräcklig eklärering; men sjelt nödvändigt upptagen af en Loyge-Högtidlighet, som varade till Concertens början, fann jag vid min ankomst med missnöje upplysningen bra matt. För de ankommande Ahörarnes skull var då hvarken tid eller rum, att få flera ljus anbragte i kronorna, Usilbet dock denna gång varit nådigt, syn-erligen för dem, som voro försedda med de tryckte orden. hvartill valet af papper ej heller varit rätt lyckligt; men hvilket ej lag inom mitt område att bedömma. Jag vill dock koppas att dessa mörkare partier, som visserligen contrasterade mot ett af styckets glanspunkter, der det heter: voch det vardt ljus? ; ej hos den musikälskande Publiken störde intrycket af den store mästarens herrliga skapelse, öfver hvars exeqverande för tillfället jag med nöje hört flere hännare fördelaktigt yttra sig. Götheborg den 2 Mars 1842. C. Richter.