Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 februari 1842, sida 2

Åäine näringsgrenar, skall Norige, med tillförsigt ill sin lycka och följande de grundsatser och tänkeSått, som hitintills ledt nationen, med trygghet kunna påräkna en framtida lycka och lugn, som sillsallig motgang icke skall förmå att rubba. Jag anropar Försynen om att uppfylla mina fortsatte bönor för de förenade Rikenas väl. Den berättelse om Rikets tillstånd, som nu blifver Eder förelagd, omfattar endast 3:ne år, men den bär prägeln af ett regelmässigt framskridande, som utgör den säkraste borgen saväl för varaktigheten af alla redan öppnade fördelar som framtida förhoppningar. Vart penninge-väsende lemnar intet öfrigt att önska; men med omsorg bör undersökas om och huruvida handeln, akerbrukets och de öfrige närings-grenarnes vidare utveckling icke påkallar en ullckning i Bankens fond. Med de sorh-llanden, hvilka äro en f ljd af pen ninga-representationens sa märkliga förbättring, att desse till och med stundom äro mera sökte än silfver, förenar sig det goda, att vi utan svårighet och sårdel s uppoffringar icke ensamt skulle kunna betala vår slatsskuld, utan tillika bestrida statens samtlige utgifter under de tre kommande aren, utan behof alt åter pålägga Landoch Köpstads-shatten, hvilken sedan år 1856 icke längre betungar de skattskyldize. Jag har delat den allmänna sorgen öfver den olycka, som hemsökte Throndhjems urgamla stad. Jag lyckönskar emedlertid Norige, att äga en inrättning, som har kunnat förebygga en het stads underg ng, och Jag har med innerligt deltagande sörnummit den menniskokärlek och välgörenhet, som vid detta tillfale adagalagts Förlusten är visserligen stor, men fördelad på mängden af evendomar, blifver den mindre kåänbar, och återa klar tillfredsstallelsen att hafva lemnat verksamt bistand at ett stort antal tacksamma medborgare. Jag skall i förening med Eder söka att, med alla de medel, som sti i min makt, underlätta indrifvandet af den extra brand-kontinzent, som denna sorgliga tilldrazelse gjort oundviklig. Storting: t blifver sjelf i tillfille bedöma, med bvad ringa uppoffring rikets hjelpkällor lemna utvägar härför. Jag hoppas, att på ett för begge Brådrasolken tillfredsstållande sitt kunna uppfylla de af 4837 ars Storthina framställda önskningar, men utförandet khommer möjligen att kräfva en närmare undersökning från Min och de tvenne Nationalrepresentalionernes sida; ty det är icke allenast det n rva. rande, men ännu mera de tvenne förenade Rikenas sjelfständizhet och framtid, som oaflåtet måste hafvas i ögonsigte, Jag har med samtlige utländska makter underhållit det vålvillizaa och vänskapsfulla förhållande, som ett öppet och redliat närmande framkallar och för äkrar, ach det är tilliradsställende för mig, alt kunna tillägga, att Jag från deras sida motiasit försikringar om, att mina tänkesätt delas af dem. I kraft af grundlagens 74 2 förklarar Jag härmed Norises 40 ordinarie Storthing öppnadt. Forenen Edra hrastiga sträfvanden till fäderneslandets sanna vål, Himlen skall då välsigna Edra arbeten, och Eder alderstigne konungs och Medborgares erkänsamhet skall blifva Eder bästa belöning. Jag sorblisser Norges Storthing med all Kongl. Nåd och Innest vilbevågen. Gilvet Stocholms Slott d. 29 Jan. 41842. CARL JOHAN. FRED. DUE. Norska Morgonbladet yttrar med anledning at dagens högtidlighet: Den vanliga kungörelsen med Hårolder hade ägt rum, och Stadens samt Statens hårvarande Authoriteter insunno sig hos Stäthellaren, för att deltaga i den procession till Storthingets öppnande, som i dag kl. 4 vandrade på en brädbetäckning genom gatorna emellan paraderande sträckor till Storthings-salen. Med hvilka känslor Stathallare Levenskjeld framträdde vid thrönens fot fir det Norska slorthing, kunde man icke gissa till af hans yttre; ty den ansträngning hvarmed han gaf sin stimma kraft, och den skakning, som han till en del under början måste bekämpa, l:ter förklara sig af hans ovana i denna ställning. Att smärtsamma erinringar emedlertid måtte öfvervildiga mången vtorthingsman, derigenom att denne personlighet sjelf var ett lefvande beläte af det herrskande systemets vidhällande vid hvad den konstitutionella författningens väsende påkallar att lemna, torde icke vara förvåget att förutsåtta. Emedlertid är nu komplimenteringens och samdrägtens tid inne; ww alll går ännu endast ut på de vanliga högtidlighets formerna, på ölverslödiga betraktelser och fromma önskpginscer. Mätte då alla de sornusligaste och båsm önskningarne gå i fullbordan! — Statlillaren gaf i dag stor midqdag för alla Storthingets medlemmar och de sörnämste bmbetsmännen. Skålarne keledsagades af salut och intet af de vanlige ärebetygelserna selades. Berättelsen om Rihet bllstånd är ett långt och mycket detah eradt register på alla regeringens Prisvärda tillgöranden och olika inrättningars verlsamhet m. m Det stora kapitlet om hvad under21 1 — — .. A