1 C16IRGUIIL UHLCCLIA toletnd, IIIIILSIIUIIIÖC IJÖHA 8480119 sufflörer; hofpersonalen sitter i Orchestern eller star bakom kulisserna, och publiken applåderar eller hvisslar, ofta på en vink af recensenterna, d. å. Publicisterna. — Detta vare nog sagdt till ursäkt för sverskristen. Först på aret framträdde de fem stora makterna, England, Frankrike, Csterrike, Preussen och Ryssland med ett avertissement: Negerhandeln skall härefter anses och strafsns sasom sjöröfveri. Fran Amerika hördes hvisslingar, hvilka dock öfverröstades af Europas bisallsrop. Den ådle Wilberforce reste siz upp ur sin graf och förkunnade våälsignusse osver tidsaldern. Med glada miner framsteg Louis Philip på scenen och öppnade kamrarne, hvilka röstade för behagliga tacksägelseadresesr: ty den rojalistiske Sauzet hade blifvit vald till beputerade-kammarens President och Pairsdomstolen kade ej allenast fillt dödsdom öfver Quenisset, Colombier och FE razier, utan äfven tagit fall på den i Attentatet alldeles oskyldige, statsho rgerliga tidnings Skrifvaren Dupoty. Omsider mulnade dock anletet, när Franska Sändebudet Salvandy ej mottogs af Espartero, för det han först ville blifva emottagen af den oskyldiga Drottning Isabella, som med dennes tilijelp öppnade Corlex. Ltan synlig hjelp företog Donna Maria sanmna operation i Portugal. — De Ryska Diploimakerna i Paris och de Franska i Petersburg hlef0 hesa, da de skulle framföra gratulationer. Som orsak dertill anföres, att Franska, konungasonen Sjöbjelten Joinsille fick en korg af dottern till en Holländsk Kung och Ryske kejsarens syster, och alt den legitima Shrantingen ; llertingen af Bordeaux inbjöds till vinterpalatset, för att, om möjligt uppvärma den sagra kejsaredottern ol zas hjerta. Drottning Victoria skref ett eg senhändigt bref på Tyska till sin käralskelige kusin, konungen af Preussen, hvari han ann todades, all stå fadder till hennes son. Denne begaf sig på resan till London med den dyprhataste af alla lekshramlor. Ilan underlat nemligen icke att i sörväg mildra censuren med hänsyn till sarister, som icke sirida mot moralen och religionen, och alt bestämma en embetstid af 40 ar, i nan pension kan sökas af någon som ej är f. rsvasad till själ eller kropp. — Emellertid blickade Drottningen och hela hennes solk met öster, der spökli-a visenden fran himlen nedstego GH Chinesernas bist nd, dock utan att kunna rödda ten och Llamnen Åmoy, som i en handvänning eröfrades af Engelsmännen. C0 Gtlimnse, den sr kallade menniskorättigheternas f rilaving och återgaf NAsedes at Paskarne i provinserna deras forngemia rättighet at bestimma och uppbira de direckta skatterna. Deras Åbåjförmirkados, då den nya Sior-Vizirn, IZzes, nodSuitan Abdul Medshid sonderref llattisherisen af statie Hade deras och andras löner, och afskedade en hiop onyttiga embe:smån och hofhetjenter. Fö samma fet bugacle sig hoanung Otto i Greslan! vortinatlssullt, di han hotade med svirdet, s: ratit ej Tarkarne erh llo full 3Ånlee sättning for deras i nmede konungarike in Hugne egendomar. bruser och Maronilter hämmade sitt ömsesidiga slagtande och hvilade i skug an af Cedrarne på Libanon, tnder det att Vehemcd Al undersökte den ar sand bet ckta kanal, som i fordua dagar sorenade Medelhafvot met r. da hafvot. De raska Je i arierna, som älska friheten och sina berg, sgo vi fr n kaukastes nedstörta öfver de rys-a! adjs merna, som omkommo för svärden eller i ioden. Der hördes jemmerskri och triumssemzer. ännu förhlifver General gugeaud i Ålgerien, utan att begagna sin erhalina permission. Det förra rets fit g derstådes hade kostat Frankrike 130 millioner Fr. Mindre förväntas af vapnens makt än af de Arabiske rättslirdes verksamhet, hvilka anse, alt Muhamedanerna väl kunna vara undergilna ett ehristligt välde, om det ej förstör deras religionsbruk. Men Åbd-el-kader är både Jurist och militär. Stinderna i llessen-Darmstadt, Baden, Wärtemberg och Siebenburgen lyck kades ej alt ådraga sig publikens blickar; större uppmärksamhet skänktes väl Hanoverska ständernas församling; ehuru den blott befattade sig med materiella intressen, och utan at falla nagot annat beslut, än att den hederlige Ståve ej kunde, såsom kriminel förbrytare, taza säle och stämma bland landets Deputerade. Judarnes emancipation kom der icke istånd. I Danska monarkien spelade Orla Lehmann hufvudrolen med bifall från publikens sida. Denne utmärkte tragiker fick dock vandra i fängelse. — Norrmännerna studera på sine roler för det blifvande Stortinget; der kommer alltså att gifvas ett inreessaut drama i följande månader, och säkert komma ej der folkets förhoppningar att, såsom uyligen lemningarne af det gamla Nidarås, uppgå i rök. — Ån i Sverige? ja, i det gamla Sverige gifves då och då en Vandeville för att väcka på en slumrande och trögkörd regering. ÄÄÄÄÄÄÄAAÄÄÄÄLÄ er oo —0 m(J AA 5