Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1842, sida 1

ket Krenan är beläget, asbrann, infann sig koflun? gen vid elden. Tidningarne hafva redan antydt det märkvärdiga uti, att en nära 80-årig man, som hela tiderna håller sig inne uti oörhördt värma rum; vågade sig ut i kölden, till fots på de istäckta gatorna. H. M., som lärer vara otålig för allt tungt på fötterna och derföre nyttiar ovanligt tunna stöflar (vända, som det kallas), hade väl galocher, när han gick ut, men afkastade dem; och de buros sedan af ön bland sviten. Konungen skall sedan hafva känt sig våt öm fötternå och åter påtagit galocherna samt sedan en ling stund vistats ute: Man måste beundra en sådan styrka vid så hög ålder. — II. M. skall hafva varit vid mycket godt lynne och mycket belåten med folkets stillhet och anständiga uppförande; och det vore önskligt alt ingen funnes, sem framställde detta såsom nåcoh ting märkvärdigt. Folket är luent; blött det icke onödigt generas; och för sin gamle konunas person skall det alltid visa vördnad. Men illa är den underrättad, som af sådant drager politiska slutsatser. i Beremanska Bomullsspinneriets brand företedde ett brillant och förfirligt skådespel. Hr Bergman shall hafva visat ett exemplariskt lugn, under det han sig så betydlig egendom förgås. Visserligen voro hus och machinerier försäkrade, kanske äfven någon del af varulagret; men betydlig var i alla fall hans förlust. De, som närmare känna hans afsårer, tro med visshet, att han ganska väl tål knuffen, som man säger; men hardt är i alla fall att se i hast försvinna en vacker inrättning, som man sjelf arrangerat, och att i lång tid se sin verks samhet stängd. Beklagansvärde äro ochså de talrika arbetare (mest barn); som hade sitt uppehälle vid spifineriet: — Aer I