betänhlighets-Suka, och å den andra en verklig grymhet. Det förskrickligaste straff, man gerna kan tänka siz — förskräckligare i mångens ögon än döden — nemligen att i flera veckor lata en anklagad ruttna i ett mörkt och oeldadt fingelse det skyr man icke att ålägga en anklagad, och det i samma ögonblick man plågar sin hjerna med alla de utligaste, de besynnerligaste tvifvel om hans brottslishet. Det tyckes dock, som borde man, för att våga tillämpa det ofvan nämnde hiskliga straffet, vara fullt öfvertygad om hans brottslizhet. Men det medzörliga samvetet i detta afseende hinzser väl tillsamman wed den så inbitna tron på tillbörligheten af terture, hvilken tro i sjelsva verket innefattar Iinzt siörre grymhet, långt vidrisare misskännande af och förakt för menniskovärde, än en hel hop d dsdomar, grundade på något mindre än s. k. full bevisning, skulle innefatta. Det nu förevarande exemplet visar bäst, huru besynnerliga resultater uppsti af denna ängslan ait icke erkinna 5-4, icke 7-8, icke ens 99-100 bevisning, utan ovilkorligt hänga fast vid fulla 100-100. Na, hvaraf bestå då dessa hundrade hundrade-delar? Jo, af atskillizt, men hufvudsakligen två vutnen. Men, är man icke genomtrånzl — impreguerad — af denna arithmetiska vurm, så torde man icke ett ögonblick tvifla, att hreitseld är strängare ofverbevisad, än han skulle kunna blifva af tva vittnen, ja al två tjog vittnen. Dessutom har khan i alla fall förverkat lifvet genom sin ihårdighet att anklaga en påtagligen oskyldig menniska for ett brott, som å lifvet går, oberäknad den erkända medbrottsligheten i mordet. Genom det långa, tveksamma ransakandet, och framför allt genom den förskräckliga torturen, lyckas det imedlertid missdådaren att göra sig interessant, att väcka medlidande. Han har blifvit var Madame Lafarge; och en hop betänkliga, gråtmilda personer hafva begynt vackla. Herre Gud! tänka de ömma sjålarne, det kan ju ändock hända, att. han är oskyldig; det kan ju hända, att den andre är -mördaren.? skålet till dessa dubier är, att Breitfeld så ihärdigt vidhåller sin angilvelse; och han har vetat begagna svenskarnas svaghet att lyssna till hvar och en, som blott är klok nog att upprepa, upprepa, ihårdigt och utan DIYasel upprepa äfven det osannolikaste. Hvad annat är det, som genomdrifvit mängden af galenskaper? Fråga F. d. Ut ifvaren; har kan konsten. Skepps-Notiser. Svenska samt tiv och fran Sverige afgångne eller enkomne fartyg. TRAVEMUNDE fr. Jan. 2: Heinr. Söhne. Guänther. Stockh. Theodor Antoinette, Guhlstorf. dito. MARSEILLE gt Dee. 22: Hesperus, Stillströäm. Falmon:h I. NGOER fr. 163 Rabulisten, Huldt. Stockh. ANTVERPEN fr. 29: Johan, Wult. Rio. GRAVESEND fr 28: Robert Ann, Richmond. Götheb. Ann Margareth, Romeloy. di to. RAMSGATH g. 1. 29: Hernösand, Löfgren. Medelhiafret. 30: Eric. Berg. Vesterut. DEAL s. 29: Victor, Asplund, Gefle. DOVER (höjden af) fr. 29: Oscar. Troberg. (2) Malaga. PORTSMOUTH (höjden af) fr. 30: Vestra, Andreson, t. Boston. Götheb. HULL fr. 27: Elof, Sehale. Götheb. HARWICA g. t. 29: Triton, Holm. i g. t. Ybes. ALEXANDRIA fr. Oct. 23: Catharina, Svenson, Nevcastle. CHARLESTON fr. l I: Betty, Danhan. Stockh. COUES fr. 29: Fortuna, Stahre at. Antverpen. Rio. Dec. 6: Prinsessan Josepflina. Möller. Rio. från Ramsgate till Lisabon. — Victoria, A-plund. afgick den 27 December från Great Yarmonth till Valparaiso. — Bernadotte, Berg, atseglade den I December från Boston tili Amsterdam, vid Newbedford. — ä 0 Lista öfver Svenska samt andra Nationers fartyg. destinerade till eller från Sverige, hvilka passerat I Sundet, samt Vindar. I Jan, 3: från till med Olsson, Löfvan. Berg. Malmö. sill. I I I — Gustaf I. Sjöberg, afseglade den 29 December I I I I ij