AA— EN n59 VS OIILDuMSIHAhHen derföre auhåller alt Riks-Rätten täcktes taga samma invänning i öfvervägande, och för närvarande endast bemöter hvad förklaringen derom innehåller. Att 106 2. Reg. formen, lika litet som förutgående 103 2. utmärker något annat vilkor för sakens upptagande vid Domstol, än konstitutions Utskottets beslut, att åtalet emot vederbörande skall ega rum; i följd haraf yrkas, alt ifragavarande invänning, såsom icke rätteligen hörande till rättegången eller eljest tillkommande Domstols pröfning mätte utan allt afseende lemnas, men att för den händelse, Riks-Rätten finner sig böra ingå i vidare pröfning af frågan, helst det kunde antagas, Att, oberoende af konstilutions Utskottets beslut om åtals anställande, en svarande part inför Domstol eger ansprak på den förmån, att icke behöfva in2 data, sig i svaromål, enär åtalet. skulle röra en tid af hans. embetsförvaltning, antingen förr eller sednare, än den Lagarna i sidant afseende utstaka, gör Justitie Ombudsmannen den erinran, att detta förhållande likväl är i så måtto obestämdt, som Uppgift saknas af någon viss dag, då Riksdagen anses börjad. Vore menincen att uppgisva den 44 Januari 4840, hvartill, i följd af forra Riksdagens beslut, kallelse till den innevarande utgatt, torde emedlertid vara upplysande att inhämta, huruledes, enligt hvad lillkännagifves i Konstitutions Utskottets den 2 derpåföljde Juni till Rikets Ständer aflåtna Memorial, angående anmärkningar, gjorunder granskningen af Stats-Rådets Protokoll, till Utskottet blifvit behörigen aflemnade sådana Protokoll, hållna till och med d. 4 Februari samma år öfver Justitie-, Ecclesiaslik-, Kammarsamt Handels och Finansärenden, men öfver krizsärenden endast till och med den 24 nåstförutgångna Januari, således ändock längre än till den 14:de; och hvilka alla, tillika med det särskildt infordrade Protokollet öfver Krigsärenden den 4 Februari, utgjort föremål för Utskottets granskning; hvaraf synes följa, äfven efter den i förklaringen uttalade äsigt, alt sistberörde Protokoll, likasom de ötrisa för samma dag, bordt behörigen aflemnas, att vid den af Utskottet förehafda granskning af Stats-Råds Protokollen blifvit anmärkta tvänne andra radslag, afgifna samma dag, som det nu ifrågaställda, angående hvilka Utskottet funnit skäligt att sorordna åtal, de der redan äro hos Rjks-Rätten anhängiga, utan att någon erinran emot Utskottets granskningsrätt och derpåföljda åtgärd är förspord. För öfrigt är det enligt 27 2. 4 Mom. Riksdags Ordningen asgjordt, att Riksdags början alltid räknas från den dag, då Kongl. Maj:ts Nadiga Proposition om Stats-Verkets tillstånd och behof af Rikets Ständer, eller Deras Utskott, emottagen blifvit, hvilket innevarande Riksdag , på sätt bilagde utdrag af Stats-Utskottets Diarium visar, skedde d. 6 Februari sistlidna år; och hvarå utan tvifvel öfriga StatsExpeditionerna, med undantag af krigs Expeditionen, hade afseende, då såsom förmäldt är, StatsRåds-Protokollon till och med den 4 Februari från förstnämnde Expeditioner till Utskottet aflemnades. Riks-Rätten förklarade äfven i fråga om rättegångens behörighet i afseende på ofvannämnde åtal, att enär Konstitutions-Utskottet, under åbero pande af 3. 406 Reg. formen funnit åtalet böra anställas, hvad anfördi blifvit icke hindrade handläggning deraf, utan egde Justitia Ombudsmannen att andraga, hvad han i denna del aktar nödigt. Sedan sålunda invänningen emot åtalets behörighet af Riks-Rätten blifvit underkänd, anmärkte Justitie Ombudsmannen vidare: Att enligt språkbruket ordet byta icke utesliter begreppet afhända; och att till och med i detta mål af Embetsverken blifvit nyttjade orden: Vafhändande genom byte, samt att flera andra suppgifna) fall bestyrka detta bruk, och att i detta afseende 3 Kap. 4 3. Jordabalken icke kan tjena till ledning. Ålt 2. TT Reg. formen afsett byte, då deri nyttjats orden på något annat sätt kronan afI hinda, m. m. emedan öfrige sätt eller laga fång sinnas deri nämnde. En lika ordställning med den i åberopade grundlagsparagrasen finnes äfven uti nästföljande 78 3., der det heter: Ej må nägon del af Riket kunna deri från söndras genom försäljning, förpantning, gåfva eller å annat dylikt sält;? men att genom denna sednare 2. det icke skulle vara Regeringsmakten förbudet att bortbyta en provins eller någon del af riket till nägon utländsk makt, endast motsvarande vederlag i någon utländsk provins eller landsträcka erhölles, lärer vara högst betänkligt att antaga. Och då således torde få anses otvifvelaktigt, att före skriften i 77 2. Reg. Formen äfven angår byte i allmänhet, eller den handling, allmänna Lagen under benämning af skifte omtalar, men uti detta mål fråga icke är om sådant ägoutbyte, som enligt Skiftesförfattningarne i vissa fall böra äga rum, derest påstående af någon jordegare derom väckes, synes en undersökning, huruvida ett dylikt ägontbyte, då kronans jord är i fråga, kan agligen stå tillsammans med eller vara stridande emot bestämmelserna i nyssnämnde 2. vid detta illsälle ej heller ersordras. 77411 T lA SS