Ö. K. meddelar följande berättelse: -Från många orter, framför allt från Jönköping, klagas öfver, att vattenytorna, genom den starka nederbörden, allt mera och mera hotande höja sig. Inom Östergöthland år ej eller förhållandet stort bättre. Mjölna än, som sammanbinder Tåkern och Wettern, har öfverflödat, så att man ej nu kan mala på qvarnarna vid Mjölna, och vattnet har derjemte inträngt på Mjölna och Starby ägor. Svartån har, på samma vis. öfverevämmat åtskilliga ångar och Öökrar och uppbrutit bryggån till Odenforss eamt skadat ett mindre qvarnverk. I Härna by låra innerganarng ro till hvarandra, och i flera torp deroinkring hafva personer nödgats flytta ifrån sina bostäder och på andra ställen skaffa plats för sig och sina kreatur, Sedan 1778 lär man ej veta att nämna ett sådant vattenflöde. Vågen till Wreta kloster kan ej med såkerhet befaras, annat än på dagen. Vid Kongsbro skall vattnet inträngt i hränneriet, så att bränningen, Snödgats upphöra. Afven vid Carlshof skola gärdena stå under vatten, så att båtar begagnas. Roxeus vattenyta lärer ha stigit om