Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 november 1841, sida 2

—— Ctrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris d. 12 NOr. Fran Lille bekräftas den härvarande uyheten, art meilan Lille och Valenciennes 20.060 man under Gereral Corbipean sanusandiapas till en observation-corpsid Beigiska gränsen. Anledningen skall vara uppfåchten af Orangi-ti-ka summman-närjningen i Bruse — Tähäliba-Fall Fran-bA Ministern i ilaag terr förnyad befallning att noga följa alla intriger. som der bedri:vn-ÖDnderhandlingarne wid Belgien om Handel-tractaten hasLa vu atertovit sin början. Spanska BEukebrouningen säges vara sjuk, och icke en gang emottaga sina Förtrogna. D. 13. Före sin atresa hade Ryska Anm ha--adenren Grefse Palien pc 3 veckorstid icke Uafi nagon diplomatisk förbindelse med Utrikes Ministern elier Tuilerierna. Inom Cabinettet är ovån ja. Marskalken Font och Amiral Duperre gilla icke Hr Gufg-ota!väpningsför-lag. Den sednares ställning är osåäber. och da Regeringen vid valen i Toulouse lidit complett nederlag. ätvenscein nästan dagligen i trycktrihet-acttoner. torde följeen blitva lians afgang, och ersättande genom Hr Moe. 1). 14. Mer ån nagonsin år nu formering i fråga af en observation-arnkt äfven vid Pyrencerna. hs ilken skall ntgöra 62000 man, under Generalerna Sehramm och Schneider. Ryktet förmåle , att Hertigen af Orleans om några dagar ämnar cugilva sig till Belgi-ka gränsen. RNUeUmmrarrnes sammanträde år bestämdt till den 27 Dec. Owmsicer hör man något om Africa och General Bagenud. Han bar före sin framkomst till Theheran balft en mängd drakbningar. — Kejsaren 1 Marosco annuter-tödjer AFd-e-Kader anyo. Sedan 0Donnel-in-urrection miss!yckats, har man märkt att in een at Kungliga Famillen besökt EnkeDrettnivg Christina. i Den conct don Hr Guizot går in på. i valreformen, ör att gifva valrätt at ytterligare 19000 — till större delen al Regeringen beroende — personer; salunda komme Frankrikes 35 millioner invanares naturliga vå rätt att stadua i händerna på circa 155000 personer! SPANIEN. Alla h eråtelser om exce--er, begångna mot Fransmån, förklaras nu af sjelfva Franska Regeringsbladen för ogrundade: men törbittringen mot denna sednare år stor hos Spanska Beiolkningen. Regenten berärfas ämnantör Cortes framläåcga vigtiga upptäckter han cjort om Tutleriernas delaktighet eller medretande af Enkebrottuingenin-urrection: att -adant existerar betsiflas i Madridicke mera. Förhallandet mellan begve Regerinzcarne är ytterst ömtaligt. I Spanien vidragas imponerande anstalter. Innan vintrens början komma 100060 man att vara concentrerade i Norra Provincerna: och af det circa I million starka Nationagardet skola 250000 man sättas på krigsfet. bvartill i hvarje province en egen Nobili-ation--Junta -kall ned-ätta-. Er Madrids tidning yrkar att 600000 skola kallas till tjen-tgöring och 360000 orcaniseras till reserve — for att taga mot Europa en aktningbjudande ställning: och detta är västa svaret Ca-tiliens folk kan sätta mot förolämpningar och utmaningar fran åfven de aflågsnaste delar af jordklotet. — Imellertid har Regenten. genom decret fran Vitoria af d. 26 Oct., af billiga politiska con-iderationer och på grund af allmen nytta, inställt den Drottning Maria Christina, bevilj. pension-utbetalnivg (750060 franc-arligen) till dess att ett lagligt stadgande blifrer utfärdedt. Juntan i Barcelona har upplöst sig. Den i Valencia har beslutit, att äfven dervarande citadellets sida som ligger åt staden skall raseras, och början skulle redan följande dagen ske. Sedna-te nybeterne fran Madrid var till d. 4 Nov. General Quirogay Frias bade dagen förrut undergatt dödsstraff genom arkebusering: och några officerare af det regemente sera anföll slottet skulle. jemte ett par andra personer, i dessa dagar underga samma öde.