Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 november 1841, sida 2

Åter ett bidrag till den märkvärdiga Husvisitations Historien! Torsdagen den ll:te i denna månad, klockan omkring 10 på f. m., infunno sig hos en Handlande i Motala Köping, under anförande af Tulllnspectoren f. d. Lieutenanten Teuchler, f. d. Lieutenanterne Sjöstn och Holm samt f. d. Rese TullIn-pectoren Friherre Akerhjelm, med thy åtföljande förklädde Soldater och Drängar, anmålande sig vilja göra undersökning etter otillåtne varor. — Innan anföraren för detta sällskap hunnit frambära sitt ärende samt upv sa fullmakt och tjensttecken hade de öfriga redan be alt husets alla ingångar, uttagit nycklarne ur dörrarie och uppryckt de lästa dörrarne fill Boningsrummen i andra vaningen med vald, hvarefter gicks i befattning med undersökningen, redan längt förrän husägaren hunnit anskaffa de honom rid dylika tillsällen, enligt författningarne, tillatne vittnen. För öfrigt sramsors icke såsom en laglig förrättning utöfvades, utan som i brinnande krig, der på ett ströftåg fienden rasar fiam och, utan afseende på hofsamhet och lagar eller öfliga formaliteter. medtager i största hast hvad som kan ätkommas, väl vetande, att, nåsta ögonblick, tillfället kan gå ur händerne. En i en förstuga stående låda blef våldsamt uppbruten, och därutur uttaget hvad Beslagarne tyckte passa dem. Derefter fors fram med lika oförsynthet till ett annat Boningerum i andra våningen, der husets talrika personal hade sin Garderobe, hvarest borttogs sädane klädesstumpar, som af den ena eller andra af husets folk voro anskaffade till eget beklädnads behof, såsom till exempel en passande Klädesbit till en Surtont och 1 par benklåder, några andra bitar till Byxor och västar, samt några stycken vanliga näsdukar, bvilket allt tydligen syntes vara aflagdt för eget behof och öfvergick icke hvad som kunde anses behöfligt till anständig och tarflig be-klädnad ; alt annammades, oaktadt de föreställningar man gjorde emot sadan lagvidrig åtgärd. I Nu först gjordes hvad som eljest bordt börjas med, nemligen, att hålla ransakning i handelsboden och dertill hörande packbodar samt vindar, och man fann der intet det ringaste, hvaraf man kunde sätia sig i besittning, Beslagarne aftågade då ganska missuöjde,