ken, KammarkRätten skulle vara behörig Domstolatt upptaga tvister emellan Götha Kanal-Bolag och dess Direktion, samt emellan Staten och Bolaget, oaktadt han sjelf och bela Stats-Bådet vid föredragningen ansett Högsta Domstolen böra höras, men detta hörande ej skett. Frågan om laga Domstol angick likvål förklaring af 10 Cap. Rätteg. Balken, så vida tvister rörande Götha Canals angelägenheter måste. lika med andra tvister, anses tillhöra de allmänna Domstolarne, helst ingen författning annorlunda bjuder, och det tillkom enl. 19 8S. Reg. Formen Högsta Domstolen att meddela lagtörklaring, då förfragan derom af Domstol blifver gjord. Kontrasignationen hade altså enligt 8. 38 Reg. Formen bordt vägras, sedan föreställningar mot beslutet behörigen blifvit gjorda. 6) Att Hr Skogman gemensamt med öfrige rådgifvare deltagit i rådslaget ehuru han ensamt anklagas; att han ej haft anledniug betara atgärdens stridigbet mot S. 19 Reg. Formen, då frågan ej var af Doustol väckt, utan i administrativ våg hos Kongl. Maj:t framställd; att de af Statsrådets ledamöter som egentligen hade kännedom i juridiska fragor icke yttrat betänkligheter, hvarföre han ansett vissa 88. i KammarRättens Instruction lemna stöd för beslutet; att Götha Kanal-Directionen, som begärt föreskrifterna, derpa grundat sin framstälning; att ingen olägenhet ännu försports af stadgandet, då tvist ej uppstått: och att äldre Privilegier för Kompagnier till bedrifvande af handel på OstIndien förunnat dessa egen jurisdiktion öfver alla sina betjenter, samt att tvister med Interessenter eller andra personer, som angingo OstIndiska handeln, skulle af Komerse Kollegium afdömas. e) Att målet ej angår rådslaget utan kontrasignationen: att Hr Skogman ensamt för denna ansvarar; att åberopandet af Götha Kanal Direktionens underdåniga hemställan och motiver derför icke hörer till saken, men att åfven deruti uppmärksamheten rigtas på 10 Cap. 4 8. Rätteg. Balken, att allmänna lagens stadganden icke kunde vara eller äro ändrade genom KammarRättens Instruction; att denna blott omnämner tvister angående Bolags, i privilegierna ålagda skyldigheter, men tvist kunde uppstå i andra hänseenden och angaende rättsförhällanden i allmänhet: att de emellan Bolaget och dess Direktion måste bedömas efter de grunder som lagen angäende Sysslomanskap i allmänhet stadgar, samt ej hafva gemenskap med Kammarkättens befattning; att Rådgifvarnes tillstyrkande angående Högste Domstolens hörande synes hafva härflutit från erkännandet af denna grundsats; att jnst det förhallande, att Domstol icke gjort förfrågan utan förklaringen blifvit i adminissrativ våg begärd bordt föranleda betänklighet hos Föredraganden; samt att de från 1782 och 1306 hemtade prejudikater icke något bevisa såsom äldre ån vär Statsförfattning. Påståendet göres allt så emot f. d. Stats Secreteraren Skogman till den päföljd 8 5. Ansvarighetslagen stadgar så vidt detta stadgande numera kan emot honom tillämpas, då hans innehaf1 de Stats-Secreterarebefaftning före detta upphört och han för nårvarande något embete inom Statsrådet icke bekläder. Forts. e. a. g. — — ————