SAM Uufcu PES MOA IEEE ME hotad frihet, så ser jag ej annat, än att något underverk påräknas, som såkert visar sig för en snar framtid, åfven vara blott en Myth. Friherre Ludvig Johansson Boye har således, ehuru ingenting i verlden tycktes kunna förma honom att afsäga sig sin plats i Lagberedningen, hvarigenom han bort-krämde alla andra med någon guista af heder och sjelfständighet, dock, af döden, trungits att afträda derifran, likasom från hela sin, atmanstone ej lager-adda, bana. Systemet bör verkligen anlägga sorg: ty det har förlorat en af sina palitligaste stöttepinnar, ehuru den, såsom alla dess öfriga och sjelfva systemet, var murker ; men för att stödja det murkna behölve, ej heller andm ån murkna stöd: tills allsammans, förvittradt, faller för tidsandans friska fläkt. Kände man ej detta systemets beskaffenhet, tillika med andra dess ställningar och förhallanden, hvarat följer sträfvandet att bibehalla allt murknadt och motarbeta alla förbättringar, så skulle ett så, intör nationen, inför verlden, nedsättande handlingssått. som det, hvilket egt rum vid tillsättandet af lagheredningen, vara alldeles oförklarligt. Att nåml.. för att envist bibehålla en. bevi-ligt alltid oduglig, gubbe på en så vigtig plats, som bland beredarena af landets nya lagar, bestämmande dess öde tör arhundraden, utesluta hvarje verklig kapacitet, later ej förklara sig på annat sätt, än att nan, trots alla trettioariga lotten, trots alla ständernas on-kningar, bestämmelser och tillgöranden. trots det dagligen mera kännbara behlofvet af lagarnes förbättring. ej vill denna förbättring, emedan man alltid lättare tror sig kunna fiska i grumligt, än i klart vatten, alltid lättare anser sig kunna försända synen på folk i narkotiska dunster, än i klar luft. Derför tro vi eckså, att den närer alltför -angviniska förhoppningar, hvilka bli fullkomligt bedragna, som, enligt Allehanda, inbillar sig, att alla hinder för en förnuftig och nationell lagberedning nore undanröjda, genom Friherre Boyes död; ty lagberedninger sammansattes. som ätven en af vara Korrespondenter nyligen yttrar, sannerligen ej pa ett sa alvrita -ätt, för att gynna honom, eller tör det man verkligen trodde pa hans skicklighet, — så fulla voro de iche — utan tvertom, just emedan man kände hans oskicklighet, hans impopularitet valde man honom, emedan man visste, att allt hvad han lade handen vid. skulle slutligen reducera sig till O eller derunder, och troligen ännu för decennier uppskjuta, om ej alldeles tillintetgöra all lagförbättring. Han skulJe blott vara ett verktyg till befordrandet af hufvud. sy!tet: bibehallandet af det gamla. murkna, det enda som passar till hela systemet. Detta visar sig också tydligt i Minerras replik på Allehandas. troligen ironiskt. yttrade förhoppning, att nu, genom soves ssiansålle. alla binder vore undanråjda för inträdandeti af verkliga kapaciteter i Lagberedningen, deri hon yttrar starka trifvel deremat: ock henne, uggla, som år hemma i alla mörka hal af den gamla ruinen. plår veta hur det star till bakom systemets kulisser och i dess utslitna, knarrande machineri. Ma man derför ej tro, att det konmmer att ga bättre ån förut med lagberedningen, fastän döden, envisare än Friherre Boye, tvungit honom att utträda derifran; ty, oberäknadt dev smaaktiga, falska stolthet, som rtitert kommer att uflalla vederbörande ifrån äter inkallandet i lagberedningen af dem, som, en gang. undanbedt sig detta förtroende, tillsammans med Herr Boye, så är det en helt annan oefterrättelig gubbe, som styr tråderna till machineriet och så lärge han existerar och förmår att verka, blir der ingen reform i lagrä e de , y då skulle han, det lefvande uvisersal-torml. lexikonet, hemma i alla värt labyrintih-ka lagverks irrgangar. och alltid vetande att utleta den bästa åt sig och de sina. ju blifva alldelefrämmande i den nya. ljusa byggnaden; ja bländad just af detta ljus, nödgas krypa tillbaka i de tmörber, der han alltid heldst dsäljts, och — glömmas; hvilket i det hela ändå vore det bästa, som kande hända honom och hans gerniugar, under regimer, så olika hvarandra, att endast en så ormlikt böjlig Laraktr kunnat foga sig derefter. kunnat byta om skinn efter omständigheterna. Läsaren torde. efter denna beskrifning. ej mer misstaga sig på hvem vi mena, näml. f. d. Justitic-Stat-mivistern Ex. Roeenblad: ty utan frågo, är det detta de jure af-ätta, men ännu de facto verkande orakel, som har sin hand med i Lagberednings-spelet. hvarför det ocktå gär, som det går, nämligen att allt göres, för att motarbeta ett öuskligt resultat, och nekas kan ej att man dervid märker en viss hiabilitet (som man ej kan betaga nämde orakel, och hvars brist eljest röjt sig i allt, sedan dess utträdande ur styrelsen). en viss Jesuitism, uppenbarande sig i den, genom alla åtgärder, framstickande principen : att ändamålet helgar medlen. Ty hvad gör det, om styrelsen också ännu förlorar den lilla rest af anseende den kan ega, hvad gör det, om landet ännu nägra decennier, ja, kanske sekler, skall sucka under sa godt som laglö-hetstillstånd, hvad gör det. om hela statens upplösning blir en slutlig följd deraf. endast ändamålet vinns, att förekommande antagandet af ett lagverk, som kunde göra alla lika inför lagen, ligga öppet och begripligt för hvar och en, och, framför allt, göra Rosenbladska oraklet öfverflödigt. Hkilka förluster. som. i sådant fall, skulle drabba hela den, af honom uppdragna, embetsmanna-ligan, ligger för en dag. Krangel. lagvrängningar och tidsutdrägt skulle då vara omöjligare och vida svårare att åstadkomma, och domaren upphörde att vara en juridisk, lika som presten en religiös trollkarl, j om alla kunde begrina hvad som vara rätt och artt