ne och ovilkorligen nattid inom hus; ett medel, 7 som fordom med så väsendtlig fördel begagnades, den tid då icke ökade brott stod i så nära törhållande till Poliskassans ökande inkomster. Till Poliskassans förkofran har emedlertid hufvudsakligen bidragit, alla de böter; som influtit af den mängd anklagelser; tör dels förmente dels utöfrade fylleribrott. som af Polisbetjeningen varit angifsne, i hvilka fall den alltid haft tillförlitliga vittnen att kunna påräkna; och man skulle lättligen kunna falla på den tankan. att Polisbetjeningens sorgfälliga hemödande i detta hänseende egentligen afsett, att. om just icke för egen del(?) dock iallmänhet, efter möjligaste förmåga, söka utrota denna tilltagande last: ett törfarande som sjelfva Poli-mak en synes hafva delat, då. förmodligen till nyckterhetens och redligheteus befrämjande. en och annan bland Polisbetjeningens hustrur och anhöriga varit förunnade rättighet till närings och krogrörelsers idkande, som ock mediört den hälsosamma påföljd, att Poliskammarens diarier knappast kunna förete, att någon bland de personer, som freguenterat dessa tillhall, varit anklagade för hos dem föröfvadt fylleri, öfvervald eller andre tillfälligtvis der tillgäng ige osedligneter. Det är dessutom allmänt kändt, att Polisbetjeningen. troligen till hämmamale af den atskyvärda tyllerilasten, icke sällan vetat att, på färsk gärning. egenmäktigt beskatta de ertappade. i förhållande till vilkor och för tillfället mednafvande medel hvarvid man dock måste medsifva Polisbetjeningen det vit-ord. att der medlen varit knappa och tillgangar framdeles icke varit att påräkna. — att, vid sadane fall, den ädelmodigt nog latit sig åtnöjas med delningen af hvad som kunde vara förhanden, utan afseende på. att denna tillgang reduserat sig till ett vida mindre belopp, än hvad böterne för fylleri m. m. lagligen skulle uigjöra: och man må väl icke förtänka Polismä-taren om ban, med sådane förhallanden, far anledning. att brösta sig öfver Polisärendernes alldeles förvanande raska och djerfva gång. ehuru att Poliskassan derigenom kommit nagot tillkorta. i Men Poliskammaren har vetat bevara denna kassa från all yrkad kontroll och redovisnings ekylldighlet, hradan ock den numera anses som Poliskammarens välfangna egendom, under föregifvande af törekommande behofver. synnerligast till bestridande af så kallade hemliga utgifter Nce., hvarmed dock så sparsamt skall tillgå. att betydliga öfrerskott uppkomna, som hvarje års slut fördelas Polispersonalen emellan. under benämning af lönförbättring: men grunden för denna fördelning är likväl en hemlighet Polismakten förbehållen. Att Polispersonalens inkomster dessutom endast inskränker sig till det bestämda lönbeloppet, jemte den andel i böterne. som dem lagligen kan lillkomma. lärer dock ingalunda vara fallet, då. oberäknadt alla andra otaliga prejerier. man med fullkomlig säkerhet känner, att i flera år en årlig beskattning utgatt, som krögare och närings idkare med flera, sig emellan, pro rata, repartiserat: (från 10 till 30 D:r kopparmynt: I D:r kopparmynt i närv. tid lika med 1 Rdr i; Beo,) som efter skedd reglering till PolispersoH nalens förnöjande blifvit erlagd, förmodligen som garantie och säkerhet för ett noggrannare iakttagande af hvad författningarne stadga i afseende på brännsins minntering och bedrifvande af all annan oloflig näring och rörelse (::2); men huruvida denna betydliga inkomst ingått till Polisens stera kassa. och säledes ökat tillgångarne i den generela fördelningen, allt detta ingår i de mysterier, som nödigtvis måste omhölja Polismaktens handlingar: men att denna beskattnuing numera indrifves af Polisfiskalen personligen, efter godtfinnande, likväl till ett vida högre belopp. än sordom, och att hvad fördelningen af denna betydliga inkomst vidkommer, dermed skall tillgå, som i fabeln, då Lejonet efter slutad jagt, i sällskap med de andra djuren, dem emellan skulle fördela villbrådet; allt detta är numera icke någon hemlighet, Vid alla de snatterier, tjufnaden och inbrottsstölder, som nåra nog höra till ordningen för dagen, -a har Polisbetjeningen, på senare tid, icke underlåtit, att deråt egna en lofrärd uppmärksamhet, och har det oftast lyckats dem, att tillrättaskassa det bortstulna, äfven som ock, att ertappa törbrytarne; ett förhållande, som ock ingalunda undfallit allmänhetens uppmärksamhet och beredvilliga erkänsla: men hvad som i detta fall återstår att önska år. att Polisbetjeningen vid dylika handräkningar icke mätte sräcka sina pretentioner öfver höfvan, vid beräkningen af anvånd möda och utlagde kostnader i och för tjufvarnes ertappande och det bortstulna godsets återskaffande; utgifter, som ingalunda borde komma de rättsökande till last, då Poliskassans fond egentligen grundar sig på behofvet för de så kallade hemliga ntgifternes bestridande: hrarunder en skälig uppmuntran för Polisbetjeningens sjelfmant lemnade möda och biträde vid tjufvars ertappande väl kunde vara inbegripen. ; KA.. sE