Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1841, sida 2

Svea, Löfgren, Riga, rag Å linfrö i hiafveri. Utrikes Nyheter. ENGLAND. London, den 22 Oct. I anseende till Drottningens emotsedda förlossning hållas conrierer i beredskap till alla Cabinettministrars sammankallaude, äfven från landet, så snart Drottningen insjuknar. Parlamentet har pro forma blifvit ytterligare prorogeradt från 21 Oct. till 21 Dee. I anseende till det hotande förhållandet till Förenta Staterna värfras sjöfolk i alla hamnar, och 26 å 30 krigsskepp utrustas. De sednaste nyheterna fran Norra America äro icke särdeles luguande, tv att processan mot M-I-COd blifvit nägra dagar uppskjuten afgör intet. Uppskofvet beviljades den 27 Sept. på grund af den Anklagades tillkännagifvande, att först en vecka sednare hans vittnen kunde hinna inträffa från Canada. Aklagaren har 25 vittnen åå sin sida. Domstolen förkunnade, att om åklagaren icke den 4 Oct. vill atnöja sig med den ankl gades da möjligen görande undskyllningar till erhallande af vidare uppskof, den sednare kommer att af Domstolen aläggas, att edligen fästa sina förebringade skål. Derefter uppmanade Domstolen Juryns ledamöter, att afhälla sig från alla yttranden i saken, för att iche verka på opinionen. Långvarig blir rättegången i alla fall, ty MLeod försvarar sig på 3 ärskilda sätt: först, genom att söka besisa sin franvaro. då anfallet på skeppet Carolina gjordes; dernäst, genom indirect bevisning af sin frånvaro; och slutligen, genom försök, att i sin sak tillämpa folkrättsprincipen, att en underhafvande icke år ansvarig för en handling, verkställd på dess regerings befallning. (Frågas. sträcker ansvarsfriheten sig äfven till mord på en icke stridande person?) Maålet är rubriceradt: Staten NewYorks folk mot Alexander ÅI Leod, anklagad för upptåtligt mord å Amos Durhee i Fort Schlosser i gref-kapet Niagara. i December IS37. Alklagare år GeneralAdvocaten Hall. Bland dess vittnen är den frän Öfra Canada flyktade InsurgentChefen MKenzie, som med flere af sina kamrater skall vara beredd att besvärja, det ej blott MLeod deltagit i expeditionen mot Carolina, utan ock . att de sett honom mörda Durhee. — Hvad som blifvit sagdt, om samlingar af äfventyrare på gränsor mot Canada, och om den hemligt politiska och miiitairiska organisationen af Jägareloger (Hunters Lodges) är till god del öfverdrifvet: dock äro Canadas auctoriteter på sin vakt. — Men den för fyeden mest hotande händelsen är Americanska Öfversten Grogars våldsamma gripande på Amerikanskt område. genom en trupp milis från Canada: han blef vid tillfället sårad och dit bortförd; befallningen skall vara utfärdad af en Capt. Jones, Engelska Commenderande Generalens Adjutant. Frigifves icke Grogan, så är våldet Engelska Regeringens sak. — Americanarnes förbittring är gränslös. FRANKRIKE. Paris, den 21 Oct. Det säges att Regeringen ämnar understödja Herr Dufanros utnämnande till Deputerade Kammarens president. Likväl tros han och hans parti icke helt och hället rösta för Regeringen. eo I går emottogs den från sin resa hemkomna Marskalken Gerard af Konungen. Följden af somtalet var en Conselj. sedan Marskalken förklarat, att han icke återtager befälet öfver NationalGardet. Hertigen af Orleans har i dag varit hos honom, med uppdrag att bringa honom att ändra sitt beslut. Det är bekant, att Marskalken varit den första som uttalat ordet amnestie. och att han år en fiende till alla våldsamheter. Hans afgång skulle saledes ådagalägga hvilken anda i Regeringen är rådande, — Andra säga, att han åter tillträder befälet om en månad; om så är, kommer icke ryktet att besannas, att Marskalken Molitor blir lans efterträdare. Förhallandet till Spanien är och förblifver dåligt. Spauska Ambassadeuren Olozaga har i en kraftig not beklagat sig öfver sin nations flyktingar i Paris och Bayonne, samt yrkat alla deras bortvisande utur Frankrike, hvilka gynna upproret i Spanien, och som äro ledamöter af Coniitkerna. Herr Olozaga skall flere ganger låtit förstå, att han ämnar begära sina pass: och en Miuister skall hafva sagt. att han genast skall få dem. — Det vissa är att Ambassadeuren har föga förtroende till Franska Regeringens försäkringar till Exparteros förmån. Han minnes alltför väl. att de först gåfvos sedan Thelegraphen berättat. att resningen icke gick bra.