Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1841, sida 1

beträffar, behöfva vi blott hånvisa till nårvarane föregående riksrätter, — hvari, om rättvisan; angsam ibland; har sin gång, det väl finns någ redvilligt justeringsråd; — till de ansvariges försytining till förmånliga platser; som beskydda dem 4 allt ansvar, t. e. Hr Skogmans till Fresidentplatsemi Kommercekollegium, Hr Gyllenhaals till Generaltulldirektörsplatsen m. m. m. m. Och i sjelfva grundlagen ligger, i reserveringsrättigheten, ett hinder mot all ansvarighet. Det enda, som skulle kunna skänka något skydd åt Nationens rättigheter och en skymt af ansvarighet för styrelsen, vore 107 5S af Reg:s tormen; men att den ej kommer att användas, det vet styrelsen, vid närvarande splittrade representation, lätt att förekomma. Så står då folket fullkomligen blottadt för de styrandes nyck, och hrad det under århundraden lidit deraf, och; om möjligt, kännbarast i senare tid, derom bära historiens blad ojäfvigt vittne. Kan man då säga, att Sverge har Ronstitution och konstitutionell styrelse? NEJ! — Och vi påstå, att den såkallade; den äger, är sämre än ingen; emedan styrelsen derigenom har ett skydd att, vid alla sina; ån så rasande åtgåider; krypa bakom, som äfven den argaste despot saknar. Ån skjutes regenten, den ansvarsfrie, för rådgifvarne, än rådgifvarne för regenten, och tusende undflykter finnas i hela vår lagstiftnings labyrinthiska byggnad, der slutligen foiket slukas af herrsklystnadens Minotant. Så står det i verkligheten till med Sveriges högt beprisade, fria konstitution, och vi trotsa äfven den blindaste ifrare att bevisa oss motsatsen. I en despotisk stat har regenten åtminstone det moraliska ansvaret; men i en konstitutionell; sådan som vär, har han ock hans rådgifrare, hvarken moralisk eller juridisk ansvarighet, och hura nationens angelägenneter, vid ett sådant förhållande, blifra skötta, ligger för en dag. Vilja vi verkligen ega hvad vi så gerna skryta med, en fri konstitution, så finnes ingenting angelägnare, än att, genom förbättrade grundlagar, allmänna val, en beslutande och en pröfvande kammare. vald ur den förra. upphäfvandet af absoluta veto o. s. v. förskaffa oss den. Men detta skall bli föremålet för ytterligare behandling vid skärskådandet af Konstitutionsutskottets förslag till representations-sörändring. hår hafva vi endast, till nppmaning för hvarje sann festerlandsvän, till stoppande af hvarje konstitutionell Saduces mund, velat bevisa, att Sverige, i närvarande stund, hvarken har Konstitution eller konstitutionell Regering.