intills vidare, följa den enda lag, som egentligen finnes, neml. 1824 års Förordning, ang. privat-banker. Osäkerbeten om hvad som gäller hindrar banksystemets utveckling, och likväl är denna villkoret för ett sådant lands odling och förkofran. som värt, der folket ännu har så mycket af naturens källor att använda. Vidunderligi är det, att Stochholm och Götheborg icke ännu göra allvar af att inrätta privatbanker; åtminstone synes mig, att handeln på dessa ställen borde inse sin fördel af depositbankers inrättande, som diskonterade vexlar, belänte varor, 0. s. v. Det är alldeles förvänaude, att ej ett system uppfattas, som så ansenligt för den activa handeln lättar medlen, att hälla kassa och disponera rörelse-kapital. I dag har ausvarige Uigifvaren af Stransss arbete, Jesu lefverne, aflemnat sin slutförklaring och Jury är vald. Aktor valde idel prestmän; Rätten detenskapsmån; den svarande lekmän. Man kan saledes med skål säga, att Juryn ser oväldig ut, och tre veckors tid har den på sig innan den kommer att besluta; betänke-tid fattas således icke. Ett försök i gar, att genom Stockholms prestsällskap gifva rigtning åt opinionen emot den åtalade skrifter, och således indirekte verka på Juryn, slog fel. Presten Angeldorff, redaktör af Svenska Biet, presenterades i Sällskapet och uppläste ett opus, som, efter hans sköldhallares förmenande. khule vara lämpligt att antava såsom Sällskapets allmånna tankar; men ledamöterne hade nog sans och klokhet, för att afböja hvarje dylikt försök, att förvandia våra lutherska prester till stor-inquisitorer. Verkan blef säledes rena motsatsen af hvad som åsyftades. Regeringen har, om man far tro Dagl. Allehanda, förklarat sitt välbehag med ett arrangement, vidtaget inom Vesterbottens Fält-Jägare af befälet, att, på egen bekostnad, inrätta fängelser, för att kunna undvika prygelstraflets användande på manskapet. Saken ä väl möjlig, ehuru den synes lörutsätta åtminstone några serskilta reglementariska ej ännu hört omtalas. Ar det sannt, mäste man hikräl förundra sig öfver, att Regeringen nn kommer på tankan, att befordra detta onyttiga kroppstrafis borttagande. då det ej är ett år sedan söreskrifters utfärdande af Konunga-magten, som jag dess ökände stridskämpar i Adeln och Prest-Ståndetkullkastade det välbetänkta Utskotts-förslaget derom. Skulle meningen verkligen varit, att den nyttiga reformen ej får synas utgå från R. St:r? eller är det af tillfälliga anledningar, som man nu, mer än då, börjar ömma för de hotade delarna? Iestitie Ombudsmanna embetet gjorde i Söndags en ej lätt ersatt förlust. Dess sekreterare, Håradshöfding Monthen afled: en aktningsvärd, redlig, nitisk och arbetsam man, hvilken i senare tider arbetat för det allmänna med nier än vanlig förmåga. I våra tider är en sådan man icke lätt ersatt. Justitie Ombund-mannen begagnande ej sin rått, att hos Rikets Stäncer begära tillräckligare medel, för att öka sitt Kanzli och belöna dess arbete. Kauske ansäg ban sig befara ett afslag. Emedlertid tartvas både flera och bättre lönade arbetare om änaamålet med denna insittution till nagon hufruäsaklig del skal vinnas. Svårt far man. 8 att erhålla någon, söm så oegonnyttigt offrar sig ät arbetet, som den aflidne. Här finnas väl yngre nån, med god vilja; jag tror äfven, att kunskaper icke alldeles saknas; men att få en förening af begge delarna är ej lätt: och den karakters fasthrt, som arbetarne i dylika befattningar behölva, den kan ej i vår tid begäras. om ej nationen tillika beryggar utkomsten, Huru få äro ej de, s m kunna beetå striden emot maktens misstrukande infiytelse, under ständiga egna uppoffyncar. utan att politiskt-moraliskt duka under: och likväl kan man antaga för säket, aft de, som nu skola arbeta i de, man kan kalla dem, demokratiska institutionerna, förlora all utsigt att komma fram på embets-banan. : Denna morgon hade vi första snön. Om gamla märken sta, hafva vi att vänta tidig och stående vinter, ty ett litet frost infann sig straxt på densamma. I sådant fall är en stor del af hufvudstadens befolkning att beklaga, ty ved-tillförseln hår i ar varit högst otillräcklig och prisen äro högt uppdrifne. Detta år vål en följd af hindren för vinterkörslorna sista vintren; men äfven af andra orsaker, som kunnat allljelpas, om tullen i tid blifvit nedsatt, och om man således afskräckt ifrån den spekulation på nöden, som nu är temligen oförskämd. GÖTHEBORG. 2 at oe b a — 1 i