Årk77 111t121C—lt17 44-4 very 17411 ee Utrikes Nyheter. . FRANKRIKE, ö Paris, d. 25 Sept. En i går ingången Telegraphdepeche innehaller, att i Montpellier var fullkomligt lugnt. Lag Bulletinen kungör, medelst Konglig ordonnance, den provisoriska :Iandelsoch Sjöfarts-Conventionen mellan Frankrike och Nya Granada. Moniteuren berättar Kung Ludvig Ppilips och Kung Leopolds ankomst till Compiegne, hvarifrån den sednare jemte sin Gemål återrest till Brussel. Kort före sin hemresa bade Kung Leopold ett samtal med Hr Haudels-Ministern Cunin Gridaine, hvari äfven Belgiska Gesandten Hr Leton deltog. — Underhandlingarne om lsandelstractaten gå med svårighet. Belgiska Commissarierna äro beredda att göra betydande concessioner åt Frankrike, men de Franska vilja icke medgifva sadane åt Belgien, dem detta väntat och fordrat. Att så sker ligger i sakens natur, ty Frankrike äger en mängd naturproducter dem Belgien ej har och således ej behöfver besara concurrence uti: hraremot det sednares alla producter äfven sinnas i Frankrike, som deri täflar om afsättning. Begge partierna hafva med så mycken hetta i cenferencerna förfäktat sin sak, att icke blott flere medlemmar af Commissionen fattat vi lriga intryck mot hvarandra, utan att till och med en scene varit så häftig, att det var nära det nuderhandlingarne tumultuariskt blifvit afbrutna. En scandalös brytning står, efter numera återvunnet kallt blod, väl icke att befara, men då det angelägna villkoret för framgången af en negociation saknas — ett godt förhållande mellan Underhandlarne —, så är icke heller stort att hoppas för Tractaten. Deremot tyckes i en viss sphår den, till en tid åsidosätta, tankan på en Tunilförening mellan Belgien och Frankrike att ånyo framträda i det man hoppas, att de svårigheter, som hvar för sig utgöra hinder, skola i massa tagne lättare stå att öfvervinna, Begge Kungarne, vet man, äro benägne för det sednare projectet. Dagens talämne är Justifze Ministerns 2 Cirenlairer till skärpande i tillämpningen af Septemberlagarne. Hela Pressen år i rörelse, och synnerligast angripes de mot Valreform-Comitserna siendeliga åtgåärderna, som innebära en kränkning af petitionsrätten. Rigtigt, som det synes, anmärkes vid dem, att det allmänt rådande tänkesättet kommer att göra ätalen fruktlösa, emedan Juryn, sammansatt af Medborgare, ej lår understödja Ministerns syftning. att inskränka utöfoingen af rättigheter, dem ledamöterne individuelt gilla. Från Algier skrifves att höstcampagnen mot Abdel-Kader tagit sin början. Dess utgång emotses med oro, såsom den der kommer att betydligt verka på Coloniers Ode. Det påstås att General Bugeand skall yttrat, att såvida icke sednast genom vär-campagnen något afgörande resultat vinnes, intet mera är för Colonien att hoppas. Och verkligen äro de offer Frankrike hittils, i 11 års tid, gjort af folk och penningar omätliga. Huruvida kriget i Africa blifvit fördt på sätt att uträtta något, blir en annan frå ga. Misstroende till sjelfva Regeringens afsigter är oundvikligt, då densammas benägenhet — af eftergifvenhet för England — att öfvergifva Algier är känd; att den icke redan gjort det, ligger i det afseende det ansett sig vara nödsakad göra på nationalfördomen?, eller nationalintresset?, som fordrar att ovillkorligen Africa skall eröfras. Men visar sig detta ogörligt — om ock genom Regeringens egna anstalter —, så ser den dager för sitt älskade system att gifva efter för främmande Makter. D. 27. Moniteuren upprepar en nyhet, den Journal des Debats redan omtalat, (äfven om Beirut), att Engelsmännen skolat fullkowligt utrymt fästningen St. Jean dAcre. — Annu tros den icke af alla. I St. Cloud har i natt en ännu oförklarad håändelse förefallit. Inträde i Lilla Parken är för allmänheten, äfven på dagen, förbjudet. Icke dess mindre hade i natt 3 personer dit inträngt, och smögo sig förstulet åt slottet, då de anropades at en skyltvakts Werda? — Visitationsrund, var svaret. — På tillsägelse närmade sig de 3 okända, och då de hunnit så längt, att de kunde gripa fast uti Soldatens bajonett, ville en rycka geväret från honom, en annan anföll honom från sidan, och den tredje fattade honom kring strupen, antingen för att lindra hans rop eller för att strypa honom: men under försvaret gick geväret utaf, och vid smällen af skottet flydde de anfallande. Folk kom till stället; skyltvakten berättade det passerade; den hade endast kunnat se en af de främmande tydligt, och uppgaf att han varit klädd som en Herre. I början misstroddes Soldatens berättelse, till dess att man upptäckte märken af blod på hans remtyg, eburu han sjelf icke var sårad; deremot funnos märkena af en spark, den han fått i sidan, såväl på nnisormen som på kroppen. — Andamålet med tillställningen sysselsätter gissningarne; en förmodan är svår, då i St. Claud för närvarande endast de Kungliga barnbarnen vistas. Men en version talar deremot bestämndt om ES a Am A I I I