Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1841, sida 2

in högst denna än må ansträngas, blir alltid min förbindelse till det allmänna större, än jag kan af börda. Min ställning härutinnan har jag, såsom Representant, insett och erkändt. Mine bemödanden i denna egenskap bära derom vittnesbörd. Från moralisk synpunkt är jag, för min lyckligare lott i samhället, en statens gäldenär, utan anuan förtjenst ån den, som möjligtvis kan tillerkånnas afsigternes renhet. Mine kommittenters deröfver förklarade belåtenhet är för mig en dyrbar hugkomst från sistförslutne Riksmöten. Högt har Jag städse skattat medborgerligt förtroende. inom dess sköte har jag på den offentliga vädjobanan hemtat stöd, förtröstan och hopp; och då jag nu--törhända för alltid — återgått till min enskilda verkningskrets, känner jag lifligare än någonsin, att aktade Medborgares fortrarande förtroende eger ett värde, som icke af något annat kan uppvägas! Th. Petre. I sammanhang härmed förtjenar ätven nämnas, att jemväl en annan Riksdagsman af oppositionen vid sista Riksdagen, Brukspatron Wedberg, har ifrån borgerskapet, i en af de ståder han representerade, emottagit en dylik, men till innehållet uttörligare, ganska smickrande skrifvelse, angående kommittenternes belatenhet med hans förhallande. Det är förut bekant, att en tredje ledamot af eppositionen i samma Stand, Hr Nordvall, redan under Riksdagen fick emottaga ett likadant vedermäle från sina kommittenter i Linköping. (Aftonb.)