Riksdagens Resultater. IV. A om förfarandet med Klockare-helgoaskylds-kornet i Skäne är ett litet nätt bidrag ill vår administrations häfder. Först föreslog Konistorium i Lund, i sin blinda ifver för all underisnings samlande i universitets-staden, att denna selgon-kyld, oaktadt dess privata natur, såsom gåfva af församlingarne till klockarne. för banaundervisningen, skulle beröfvas dem och inflyta till den jillämnade kathedralskolan i Lund. ehuru allmogens barn troligen skulle hafva haft liten eller insen nytta deraf, och folkunderri-ningen, Gud nås, alla fall, ej står på de bästa fötter, samt sannerligen ej har några tillgångar till öfverlopps. Imellertid antages detta förslag, utan betänklighet, och utan att höra församlingarne, af styrelsen, och förordnande utfärdas deröfver, kontrasigneradt, om vi ej bedraga oss, af Herr v. Hartmansdorff, som på alla vägar af sin tjenstemannabana, utmärkt sig på ett så eget sätt. Först då detta förordnande skulle verkställas, neka församlingarne, med skål, dertill, och då mäste regeringen låta höra dem af Landshöfdinge-embetena öfver en fråga, som den redan afgjort, samt slutligen suspendera sin even förordning, hvilken, genom ständernes beslut. hvilke alltid måste hjelpa regering-kärran ur den dy, hvari de styrande kört eden, nu kan anses fullkomligt upphäfven, i det de anslagit andra medel till kathedralskolan. hvars nytta imellertid är ganska problematisk. Vida bättre hade det, enligt var tanka. varit att förbättra skolanstalterne i stiftets särskilda orter, på det barnen. så mycket som möjligt kunnat vara under föräldrarnes tillsyn, än att genom undervisningens centralisering i Lund, helt och hållet rycka dem undan denna helsosamma uppsigtoch, i en skolgosses späda ådder: öfverlemna dem åt sig sjelfva och alla en universitets-smastads förfärelser. Vi förmoda också, att hvarje omtånksan far, snarare sörjer för god privatundervi-nina till studen tåren, än blott-täller sina barn för dylika faror. heldst skoldisciplinen i allmänhet hos oss visar sig temligen löslig och inkonseqvent, än tyranniserande, än lemnande fritt spel åt allt slags sjelfsvåld. Beslutet om navigations-skolors inrättande i svåra förnämsta sjöståder, bör verka välgörande på den hittils särdeles vansärdade och dock så viatiga sjömannabildningen. Ouskligt är blott, att dessa, framför allt, måtte afse det praktiska: ty hvarthän theori utan praktik förer. derpå hafva våra marinoffcerares manövregilvit oss flera dyrbara exempei. Tnll-lagarne hafva hafond-akhligen förblifrit som de varit med alla sina orimligheter af förbud eller tull. genom sin höghet lika med förbud. de förhatliga hemgångarne, kallade husvisitationer m. m. Vi hafva redan så ofta uttalat oss Öfver olämpligheten, ja. skadligheten af dessa ändamålsvidriga, onaturliga lagar, att vi här anse det öfrerflödigt att göra vågot vidare, än åberopa hvad vi förut, i detta afseende yttrat. Hvad bjelper det att predika för döfva öron. eller att visa afgrunder för blinda. Bedröfligt är imellertid att våra ständers pluralitet ännu skola vara behäftade med sådana själslyten, att de ej vilja eller kunna se hvarthän ett sådant system slutligen förer: Qvåfningen af all sann industri och nationens fullkomliga demoralisation. Sak samma år det hvad bränvinsbrånningen beträffar. Redan Ståndernes beslut hade deri verkat ingen föråndring, och genom regeringens förändring deraf har det blifvit sig, om möjligt ännu mera likt, och skall medföra samma öfversvämning af denna nya syndastod, som, lemnad åt ain naturliga gång, snart skulle stängas inom behöriga bräddar, sabriksbränning, och kanske skänka vöälsionelse åt landet, istället för att den nu medför förbannelse. Som immellertid ingenting i det hela hade uträttats, medelst ständernes oförändrade beslut, var det rätt så godt att regeringen förekom nya krångel och chikaner, genom bibehållandet af den gamla pannerymds-beräkningen. Hvad lagverket beträffar, kunde stånderna, i det skick. regeringen öfverlemnade detta ärende ät dem, knappt göra mer, än besluta en ny granskning. På regeringen beror det nu, om denna granskning kommer att svara mot ändamålet eller åter nägra tiotusental af Riksdaler och nägra tiotal af år blifvå satängt förslösade för nationen, Vid det rådande systemet är detta beklagligtvis mycket sannolikt. heldst man äflas att få in i Lag-kommitteen sådane odugliga skräslor som Kammarh. Bar. Ludvig Johansson Boye, hvilken, osveterligt, ej aflagt an dra specimina i lagfarenheten, än den skandalöst processen med Greresmöklen, der. begge partern. stälde sig bredvid hvarandra på den moraliska skam pålen. Kanske en sådan martyrdom väcker någo! sympathie hos vissa zeloter, eljest kunna vi ej be sta anat hllan man arbetar. för at I mm EA mm MH t— —