Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 oktober 1841, sida 1

hvadan han fann tjenligast att fortgå på den våg Ministrarne beträdt, att begära Husets förtroenda (hvad berättigar dem att erhalla det?) till dess de hunnit moget öfrerlägga om definitiva åtgärder till financenödens afhjelpande (hvilken han förde deiförra Ministrarne till last). Efter detta magra besked uppträddes i lika syftning mot Ministrarnes politik, flere andra Ledamöter. särdeles Radicaler, utan att de förra ingingo i vidare discussion! Ett lugnande bevis på sann conserrativ anda förtjenar ur denna session att anföras: Sir Charles Napier androg att Artillerie-Departementet. som förser både landtarmeen och flottan med artillerie och andra vapen. dervid förfar med föga kännedom af sjötjensten, hvilket han isynnerhet funnit under sednaste krigsrörelserna; hvarom han — under allmänt skratt — bad Sir Robert Peel att vidare underrätta sig hos sin Herr Son. hvilken Åsom Cadett varit med på flottan. Sir Charles begärde således; att en sjöofficer, såsom sakkunnig, måtte blifra i Artillerie-Departementet anställd, och saken ledde till en längre discussion, som upplyste att klagomålen öfver vapnen äro grundade: ickedessmindre vägrade Sir Robert Peel att gilla förslaget; såsom afrikande från fädrens bruk. (CAra fader och moder, på det du må lefva länge på jorden, tänker visst den gudfruktiga Ministern!) Vid slutet af denna sak omtalades äfren Capitaine Warners helvetesmachine, som det förebraddes de sista Ministrarne att hafva behandlat med liknöjdhet. Men det befanns, att man blott derför icke velat ingå på handeln , emedan uppfinnaren vägrar att låta undersöka saken, och att köpa grisen i säcken (som, orden föllo) hade Rlinistrarne icke velat. 1 Öfrerhu-et framlade Lord Brongham en petition mot Jesuiternas vistande i Irland: och vid detta tilltälle anmälde Lord Clifford de Chudleigli, som anses såsom Catholska Presterskapets beskyddare i Ötrerhuset. huru-om — i söljd af en tvist. om vissa kyrkors besittning, mellan Irländska och Portugisiska Presterskapen i Indien — en bland det förra skall af en Engelsk derrarande Domare undergått tortur. Denna sak blef förvist till undersökning. Lord Stanley har, såsom utnämnd till Minister, undergått nytt val till Parlamentsledamot. och devid segrat. Det enda märkliga dervid är hanmoderata trosbekännelse med afseende på Kyrkoreformer, och på olika Secters jemlikhet i rättigheter: principer dem hat gillar. Radande kyrkans egendom vill har deremot försvara. Mer i dagens angelägnaste frågor, Spannmålslagar och Financer. var han minlsteriellt förbehallsame dock syftade hans yptirande åt de förras upprätthållande. — Lord Elliott, Irländsk Stats-Secreterare, -om likaledes blef på nytt invald i Parlamentet, förkunnade vid tillfället bland annat. att den nya Res geringen ämnar öfva noggrann rättvisa i Irland, och ieke sluta sig till något parti. — l grefskapet Westmoreland är Älderman Thompson vald. Till Amiral Sropford och Commodore Napier har Londonska Heders-Burskapet, såsom erkänsla för des tas förtjenster I Syrien; blifvit öfrerlemnadt. FRANKRIKE. Paris. d. 22 Sept. Pa flere dagar blifva reguliert några af stadens tidningar sequestrerade. Nästan vid hvalje sådant tillfälle motiveras åtgärden med den så ytterst obestämda och lÖjliga beskyllningen för nppmaninå till hat mot Konangens regering: en rubrik under hvilken man till slut kan vilja hänföra alla oppositions-tankeyttringar. Samtliga tidningarne höja sina rbster I denna sak, och ifra na-tan alla mot Septemberlagarne. Endast Journal des Dåbats kämpar för dessa, men försvarar derjemte Ministrarne inot föreritelsen att anse dem tör otillräckliga, och att tillämna kraftigare åtgärder. Men största uppmärk-amheten har väckts at Courier de Lyon (ålinisteriel tidning). som rent ut yrkar genomgripande reformert i tryckfrihets lagarne, och deribland fordra , Politiska Domstolar. Gazette des Tribnnanx (äfsrven blinisteriel) berättar att Regeringen, i anledning af sednaste tilldragelserna, har förberett flere straffskärpningsförslag — såsom t. ex. anläggning af en deportationsort 1 Afrikanska Collonierna —, och att de komma att Kamrarne föreläggasDen 17 var garnisonen i Toulouse åter i gerär. 1 Clermont är lugnt och omarbetas med arresteringar. Ministeren utdelar nu ordnar och befordringar åt vältörtjenta notoriteter. General S:t Michel (som för sin skonsamhet i Toulouse förlorade sitt kommando) bar haft en privat audiens hos Konungen, och det omtalas att han skall erhålla en militairedivision. Le Temps ådagalägger att, af 1.200.000 Patentskatt underkastade personer. 900.000, och just af lägsta classerna, fullt betala den. och att te således af Censur (den för dagen ifragavarande Beskattningsantekningen) hafva intet att befara. Pen drabbar blott den rikaste och mäktigaste elassen, Som hittils förmått att alltid undandraga sig betalningen. Afven så förhåller det sig med Census af