Utrikes Nyheter. ENGLAND. London, d. 18 Sept. Det är redan kändt huru Ministrarne undandragit sig all förklaring, rörande sina planer och afsigter. Imellertid kunde de ej helt och hället förneka svar å oppositionens frågor; men det svar Sir Rob. Peel gaf, upplyste blott, att han icke ämnar vidtaga annat än tillsvidare åtgärder, för att till en början återställa jemuvigten mellan inkomsterne och utgifterne, och att alla definitiva åtgärder af financiell och commercielh reform komma att upp-kjutas till nästa session, som sannolikt kommer att börja i Febr. 1842. — Bland de lagförslag hvarmed ban ämnar i den innevarande framträda. är i synnerhet förlängningen af Fattigvård-lagen, hvilken han önskar få förändrad, så vida icke Underhuset vill att en särskild bill derom framlägve.. Financernas deficit uppgaf han för detta är till 2 Mill. 500,000 Pund (-30 Mill. Rdr B:co), till hvars betäckande han talade om en tillsvidare-myndighet. — Med sin gifna pluralitet är det för Ministrarne lätt att handla efter egen vilja; men det nya Cabinettet, som har att tacka sitt klander af det förras overksamhet för sin tillvaro. börjar med att göra klen figur, då det antingen icke vill, eller icke förmår — ehuru allsmäktigt inom Lagstiftande Corpsen — bereda nagon permanent regeringshandling. och icke ens kan törmås, att yttra sig om det äger nagra planer eller ej. I Bradtord och i Sunderland hafva vid de nya valen 2 Whigs blifvit valde, på sednare stället Lord Howick med stor pluralitet. D. 14 gafs i Dublin till den med Whigs afgångna Statssecreteraren för Irland, Lord Morpeth, en stor fest. På morgonen öfverlemnades till honom af Hertigen af Leinster, på Spannmåls-Beursen, en adresse med 57000 underskrifter (hearibland 54 af Pairer); om aftonen gafs. på Kungliga Theatern, Banquet:en, presiderad af Marquisan af Clanricarde. — D. 15 höll den nya Lord Lientenanten af Irland, Earl de Grey, i Dullin sitt praktfulla intåg. Morning Herald förmäler, att ett af det nya Cabinettets första steg varit, att söka återställa de förra vänskapliga förhållandena till Frankrike, hvarvid Hr Guizot visat sig ganska förekommande. I Tunesiska frågan, som synes vara den angelägnaste, hafva redan åtgärder blifvit vidtagna till dess ordnande. på sätt, att bade Ottomaniska Portens rättigheter öfver Tunis blifva tryggade, och att, Å andra sidan, Frankrike gifves garantie mot ett ingrepp på dess Africanska besittningar. Äfven skola underhandlingar blifvit inledda till fastställande af basis för en Handelatractat. hvilken förmodligen (2?) kommer till stånd samtidigt med den mellan Frankrike och Belgien förhandlade. — Standard förklarar sig kunna bekräfta berättelsen, och tillägger att både Franska och Engelska flottorne oförtöfvadt komma att afrustas; enda hindret. säger St. är den, genom Pressen, missledda sinnesstämningen i Paris, der man anser hvarje närmande till Eugland som en svaghets concession. Pa icke fullt II dagar år postångbåten Columbia till Liverpool ankommen från Halifax. — I brefven från Förenta Staterua berättas att geränsfrågan ånyo tyckes hafva upprört siunena. De till grånsens uppsökande sånde Commissarierne skola, nemligen, på visst sätt redan ordna densamma, sådan de anse den