CLIRCD 14) C1e FRANKRIKE. Paris, d. 28 Aug. Moniteuren förkunnar, att Amiral Hugons flotta d. 26 utlupit från Toulon ör att fortsätta sina öfningar. oo Engelska Ambassadeuren Lord Granville lemnar i öfvermårgon Paris och begifver sig till ett bad. Allmänt väntas, att nnder hans franvaro han af Tori Ministeren fär sin efterträdare. . Abbe Genoude, redacteur af Gazette de France, påstår att orsaken, hvarför Rom satt hans tidning på Index, är den, att han förfäktat allmän rösträttighet, — ett motiv, som troligen varit än verksammare i Tuilerierna, hvarifrån förbudet blifvit framkalladt. . D. 29. De diplomatiska utnämningarne skola åter mött svårigheter. Österrikiska och Preussiska Hofven lära hafva gjort påminnelser. Titeln af Hertig af Dalmatien vill man å förra stället icke erkänna, och Preussen har latit sig derifrån förmås till samma vägran; Marskalken Soults son, Marquisen af Dalmatien. kan således icke diplomatiskt accrediteras på något af dessa häll. — Spanska EnkebDrottningen hade i går stor cour; den bevistades äfren af Grander, som för nägra dagar sedan hitkommit. National berättar, hurusom i Centralfängelset i Clermont en väning, af sängkammare, förmak och matsal, alla elegant möblerade, inredes för fru Laffarge; samt förmodar att de öfriga fängarne böra vara rätt ledsna, att endast hafva begast sma förbrytelser, dä dylika beqvämligheter tillfalla giftblandning och stöld. D. 30. Kungen har inträffat i St. Cloud. Hertigen af Nemours har afrest till lägret i Compiegne, och Kungen samt Drottningen af Belgien väntas i afton i Tuilerierna. Grefve Mole är redan äterkommen till Paris, och har emottagit en mängd politiska personer. Hr Guizots conferencer med de öfriga Ministrarne fortfara dagligen efter hans äterkomst frän departementet Calvados. Den ena efter den andra af Departementernas GeneralConseiller gilla den omtvistade taxeringen, så att Regeringen i principfrågan kan vänta sig en fullständig seger. De använde åtgärderna deremot förblifva ett trätofrö, och sjelf lär Regeringen icke anse sig säker, då KrigsMinistern svarat commenderande Generalen i Algier, att hau icke för oroligheters skuld vagar blotta Frankrike på trupper, som blifvit till förstärkning fordrade. D. 3 Sept. Beslutet att afväpna är visserligen fattadt, men tider. och storleken af reductionerna äro ej finnu bestämda; tvertom äro Ministrarne härom ganska oense. Marskalken Soult spjernar emot armeens minskning, den jemte Hr Guizot också Finance Ministern yrkar; men Marskalkens motstånd är aldrig långvarigt. Innan Sessionens början torde det coaliserade Europa finna sig tillfredsställdt. Regeringen vågar för öfrigt icke att alltför brådstörtadt företaga afväpningen. som har allmänna rösten mot sig. Säsom säkert berättas att Hr Guizot en tid bortåt mycket corresponderat med Sir Robert Peel. och att han till och med på förhand sändt honom afskrift af det tal Hr G. sedermera höll i Lisienx för valmännen. Så snart Tory Cabinettet är constitueradt skall han lofvat Frankrikes afräpning och att Hr de St. Aulaire ofördråyligen skall infinna sig såsom Ambassadeur i London. Den för nägon tid sedan i Paris arresterade PoliceCommissarien i Toulouse, Hr Lenormand, är ditförd för alt der tilltalas för embetsförbry tase. Sednaste prefecten i Toulouse, Hr Mahul, den Regeringen framskjutit säsom candidalt vid Deputerade valet i Carcassonne, bar ej lyckats; nu ämnar den lata honom försöka sin lycka på icke mindre än 4 andra ställen. Tidningen France återkommer på raseringen af 5 Belgiska fästningar, hvilket kommer att yrkas lika ifrigt af Peelska, som af Whig Cabinettet, tilläggaande. att det Franska redan i ämnet emottagit noter med samma syfte af 2 Stora Makter samt att det känner tillvaron af den hemliga artikeln (om allierade garnisoner i Belgiska fästningar) sådan den blifvit uppgifven af France. Biskoparne skola nyligen genom circulaire blifvit anmodade att icke, utan särskildt tillstånd af Regeringen, lemna sina stift. Belgiska Handels Commissarierna hafva samfaldt inträftat i Paris. D. 3. Departements GeneralConseillerna fortfara med endast 2 eller 3 undantag hittils--att gilla Census (Taxerings antekningen); också växer Regeringens mod. och det omtalas att den ämnar taga sin hämnd medelst anctoriteters upplösning. Imellertid hafva Advocatförsamlingarne i 6 städer, der Hofrätter sitta, afgifvit betänkanden, hvilka gilla Toulousiska municipalitetets steg. D. I har Amiral Hugon med sin escader äter ankrat på Toulons redd. Rykten om en ministereförändring börja åter komma i omlopp, men finna föga tillit. HH. Mole och Lamartine skulle formera det nya Cabiuettet; allt stadnar på sin höjd troligen vid ett eller annat personalombyte. Bref från Montevideo till Philadelhpin förmäla, att Republikens flottille verkligen blifvit af den från Buenos Ayres slagen, — samt att Lavalle fallit i Rosas fångenskap. ENGLAND. London, zd. 3 Sept. De nu utnämuda Tory Ministrarne (dem denna Tidning redan uppgifvit) hafva inträdt i sina embeten, men af de åtskilliga berättelserna synes. att den ej äger stöd i Drottningens tänkesätt. Bland annat räckte Sir Robert Peels audience jemt 8 minuter; och som han således hade tid qvar, innan han, utan uppseende för ett alltför kort samtal, äter kunde visa sig, begagnade han den att bese de Kungliga rummens prakt. SPANIEN. Madrid. den 24. Kamrarnes Session har i dag hlifvpjit slutad. I går anmälde för dem Gonzales. att