escader, som provianterat på 3 månader, ar pa hemvägen från Algiers redd, och att ett Engelskt skepp bevakat dess rörelser. D. 17. Hela södra Frankrike börjar allt mer och mer att jäsa. Tidningarne meddela utförliga berättelser om upplopp som på flere namngifna ställen förefallit. Det betydligasie har egt rum i Bordeaux, der det tillgått skarpt från d. 12 till d. 16. På tlere stållen hafva barricader blifvit uppkastade, trupparne mäst efter capitulation aftåga; på landet tiar stormklockan blifvit rörd. — Beursen vari dag matt; oron i Provinserna börja väcka farhågor. Fugonska escadern har d. 14 återkommit till Toulon. — Hela utskrifvingsclassen af är 1834 lär komma att d. I Sept. förafskedas; det är före tiden, men år en följd af de främmande Makternas begäran, att Frankrike skall afvåpra. För några dagar sedan yttrade ett morgonblad, att i en hemlig artikel till tractaten af 14 Dec, 1831 (som förordnar rasering af åtskilliga Belgiska fåstningar) skal! vara aftaldt, att alla dylika, hvilka icke i tractaten sägas skola raseras, komma att stå under de 4 Makternas uppsigt, och att deras trupper i dem skola inläggas till besättning i håndelse en eller alla Makterna raka i krig med Frankrike. — Regeringen har icke tagit minsta notice af denna uppgift, hvadan Commerce, som meddelat den, förklarar att, såvida Regeringen framhärdar i sin tystnad, landet är berättigadt att anse den såsom ett erkännande. Tills vidare åtager la Presse sig att försäkra, det underrättelsea om den hemliga artikeln är fullkomligt ogrundad, då en sådan skulle tillintetvöra Belgiens nationalitet och från dess sida vara en förrädisk handling. SPANIEN. Madrid, d. 4 Aug. Hvad som Correo National sagt, utt Regeringen skulle ämna af Cortes begåra utomordentlig myndighet, mot-äges i dag bestämdt af Castellano, — Faran tyckes säledes icke vara så stor som ryktet — eller calenler — utmålat den. D. 5. Regeringen skall emottagit depecher från General Rivera, befälhafvare i Baskiska provinserna, hvilken begår sitt entledigande, emedan han icke kan ansvara för sina truppars trohet. Något afgörande der i landet står att vänta, då med d. 9 den termiu aflöper, som blifvit Provinsernas Commissioner beviljad till antagande af Regeringens förslag rörande Fueros. Geneeal-Capitainen Palfox har i dag nedlagt sitt otverbefäl öfver Gardet, och har 1edin i dag erhållit General Don Pedro Chacon till efterträdare. Dagens officiella Gaceta, innehåller I:o Regentens Manifest, i anledning af EnkeDrottningens protest mot Cortes beslut att utnämna förmyndare för Kungliga barnen: 2:o Regentens Protest mot EukeDrottningens skrifvelse till honom: 3:o Decretet, hvarigenom en del af Kungliga Gardet förafskedas; Gardesdu-Corps, 2 regementer Infanterie och 2 reg. Cavallerie, Gardets Artillerie och dess Milice. — Denna sednare aåtgärd anses som en följd af den kännedom Regenten skall erhållit om contrarevolutionen. som är usåmnad af Enkebrottningens anhängare. Om ätgården uppfyller ändamalet. far man se. Från Provin-erna heter det, att EnkeDrottningens protest der gjort stort intryck. — D. 2 har Utrikes Ministern Gonzalez afsåndt kraftiga noter till de främmande makterna, angående en högst vigtig angelägenhet, som änan ej kan göras känd. — Afven rörande förk:allandet till Rom, har Ministeren afgifvit ett skarpt och vål motiveradt utlåtande, bvari Romerska anspråken vederlägga-. — General Minas Enka har antagit utnämningen till Hofmästarinna för unga Drottningen. DD. 6. Rykten hafva varit i omlopp att å bana vavit ett attentat mot Esparteros person, och unga Drottningens och bennes systers bortförande till såker ort ända till Enkebrattningens ankomst. Dessa rykten synas sakna all grund. inom Kungliga Gardet har intet teken till missnöje visat sig, och Regentens beslut om dess upplösning har vunnit bifall i Hufvudstaden. (De föregående IYktena i Paris, om allvarsamma oroligheter i Madrid i anledning af decretet, synas härigenom vederlagda.) om några dagar kommer Kamrarnes Session att de facto taga slut, sedan ledamöterna efter hand lemna Madrid: af Senatorerna äro redan icke tillrävkligt många qvar för att kunna fatta ett beslut. Den grundsatts, från hvilken Regenten isitt Manifest mot EnkeDrottningens Protest utgår, år att endast Nationen äger rått att utse förmyndare för Drottumgen; att — ehurn den förra genom Kung Ferdinands testamente dertill blifvit förordnad — denna vilja, med afseende på offentlig rätt, mäste vara underordnad Cortes vilja; och att ingen myndighet kan existera. som den lagstiftande makten ej godkänner. (Då en nation skall styras af en person, är det nationens naturliga och obestridliga rätt, att, till den tillkommande regentens uppfostran, sjelf utse personer, dem nationen skänker sitt förtroende.) D. 10. Jemte det kraftiga steget Regeringen vidtagit, att till en del upplösa Kungliga gardet. som ansägs påräknas till stöd af Contrarevolutionen, har Regenten äfven utfärdat sitt manifest mot EnkeDrottningens protest mot förmyndarskapets förordnande för hennes barn. Det är mera moderat än man väntade, och vidrör (lika litet som Cortes gjort) hennes sednare gifte med Hr Munoz, hvliket ensamt vore skäl nog att tråntaga henne förmynderskapet, såsom sjelfva lagen föreskrifver; nu åtnöjer sig Regenten att åberopa hurnsom lagen förbjuder eu förmyndare att vistas utomlands, — hvarigenom Enkebrottningen icke kan handla såsom förmyndare, samt dernäst henues egna ord i manifesten från Valencia och Marseille, medelst hvilka hon både 2 gånger afsagt sig spiran, och yttrat: hon lemnat sina barn utan beskydd. Att