Cabrera har i en skrifvelse till Franska Kamrarne anhållit om fortfarande af det understöd kans flyktade vapenbröder i Frankrike åtnjatit, och som med d. 1 Juli upphört. I ett annat bref uppmanar han I Marskalken Soult att personligen intressera sig för saken. Contre Amiral Lasusse, som med några krigsskepp afgått till Levanten, har det uppdrag att bevaka händelserna i Orienten. och att rapportera till Amiral Hugon, som alltjemu: skall hälla sig klar att alsegla till Dardanellerna med sina 12 linieskepp etc. Ministerconseillen skall i går hafra öfverlagt derom, huruvida hela Franska flottan icke borde beordras till Vurlas redd. men sarhågan att åter väcka Englands jalousie och — fälla coursen på statspapperen!!!, har föranledt beslutet att vidtaga försigtighetsmatt på afstand. . 13. Amiral La-usse är anvist att ställa sig till disposition af Franska extraordinaira Gesandten i Grekland. Hr Piscatory. Från Tonlouse afhöres intet af vigt. Frågan som der satt allt i ljnsan laga afhandlas nu öfver hela landet. Medan taxeringen ogillas på vissa etållen, godkännes dess princip på kanske ännu flere, hvaribland Lyon och andre större städer. Men Regeringen har allvid att törebra sig att genom egenmähtiga medel hafva velat bescgra motståndet. och att hafva provocerat vaidsamheterna. Å National såger sig veta, att Ministeren ämnar öka de existerande 10 bataillonerne Tirailleurer med ytterligare l0. hvarefter I dylik skall användas i hvarje militairedivision, emedan Regeringen hyser mindre ftörtroctde till den öfriga arinåen. än till denna priviligierade corps. af hvilken man bestämdt vill sormera ett nytt garde. Hr Thiers resa i Tyskland, der han samlar materialier till Kejsardömcipolitiska och krigshistoria, har fästat allmänna uppmärk-amheten, och hans emottagande berättas på alldeles motsatta sätt. An säges han blifvit gerna . dd. än insulterad. Kanske beggedera är sant. Med flere lärda ock andra notabiliteter har han imellertid haft möte. (Han har besökt slagfälten vid Jena och Austerlitz, och är anländ till Berlin.) Hertigen af Bordeaux har i Kirchberg. i Osterrike, störtat med hästen och illa skadat sig. Så langt äro uppgifterna öfverenstämmande: men följderna skildras at partierna olika. Legitimistiska Gazette de France, påstar att intet spår är qsar efter händelsen; hvaremot Menitenr Parisien (Regeringen tillgifven) säger det han är och förblifver halt. — Hvad som icke later sig förneka är, att ett dylikt fel är ytterst menligt för hvrarja pretendent. silramest i Fransmäns ögon, hvilka aldrig skulle med bifall emotta Hertigen, om han vore dermed lottad. Man kan deraf döma till Legitimisternas ifver att motsäga upp:giften. —L—————— — —