2 — —— — — — — — — re a ve OA -—— 2 nämnde bref stadgade, 1 fall sädane skulle vara at behof. Deremot har frågan om Gardets förändrade organisation icke blifvit lika tillsredsställande afgjord. Regeringen har anbefallt, att LifGardes Regementernas lönestater fortfarande skola beråknas efter de grunder, som 1831 ärs Interims-Stater upptaga, (det var dä. som det anordnades 18,000 Rdr Beo om året, utöfrer fastställd Riks-Stat) blott med den skillnad, att de belopp, som hittills varit auvisade på Tredje Hufvud Tiielns besparingar, nu komma att utgå på anslaget för otörnisedda miliitärutgifter; och nationen kommer således, åätminstone i år, att utbetala samma summor utöfrer hvad Rikets Ständer anslagit, scm altsedan 1831, och efter ar IS34 i strid med Rikets Ständers beslut varit uttagne, och hvilka enligt sista Riksdagens beslut ej borde under något vilkor, för detta ändamal disponeras. Den af Rikets Stånder begärda nya Instruction för Revisorerna af Stats-Verkett har af Konungen blifvirt bisallen, och är den 14 dennes utfärdad: äfven-om Konungen utlofsat att meddela de föreskrifter för de förvaltande verken, som i sammanhang dermed blifva nödige. Den nya Instructionen bar väl någon större fullständighet och bestämdhet än den förut gällande, men deri fattas ännu föreskrifter om den redovisning af Kassan vid sjelsva rerisions-tiden, samt af dåvarande Tilståndet i Verken, utan hvilken på det hela. denna granskning alldrig blifver tiilsred-stätlande eller kan uppfylla Grundlagens tydliga syftning. Sa länge Rikets Ständer eftergifva denna rätt, är all revision blott en half mesyr, och de gröfsta missbruk och stora balancer, kunna då fördöljas eller deras upptäckande försenas. Med ett ord: hvad som man sett i liten Scala ske i TullVerket, kan i större sse i Statsverket; och föga är med denna nya instruktion vunnet. Riddarhus-Direktionen har, under Grefve Brahes vice Ordtörande-kap. rigtigt utmärht sig vid tillsättandct af tvenne ledigheter inom Adelns ledamöter i detta årets Rerision af Stats-, Bancooch Riksgälds-Verken. Den har utsett till deltagande i Revisionen, Presidenten i Kammar-Colleginm Frih. Jac. Cederström, samt Post-Verkets Secreterare, Hr Grundelstjerna. Detta val af embet-män, och i synnerhet hvad det törra angår, at amovibla embetens innehafvare, att å Rikets Ständers vägnar sullgöra gransknings-åligganden på Styrelsen. är väl ett af de otillbörligaste gäckerier med de konstitutionella institutionerna, man gerna kan tänka: och det bevisar huru lagt det första Riks-Standet har fallit, då det kan låta representera sig af en autoritet, som till den grad kan glömma det passande, samt så låta leda sig af Kamarillans huvgskott. Det beror, efter ett sådant val, på Borgare-Ständets revisorer, om ens en ärlig granskning af 1838 och 1839 årens förvaltning af allmänna medlen han emotses; ty, som Frih. Cederström intager ordförande-platsen, komma säkert alla krafter att uppmanas, för att hindra utöfningen af den konstitutionella granskningen i hela sin lagliga vidd. Ofverste Lagerheim är icke ibland de sökande till Jemtlands län; det lärer vara Hallands lån han a-pirerar att kunna få. Kongl. Zheatern har nu börjat sina representationer och den stundligen väntade Madame Taglioni skall väl komma att tör nägra veckors tid locka allmänheten att offra åt vär Kongliga Thalia. Men sedan torde det måhända blifva svårare att få platserna upptagna och uppehålla kostunderna. De hinder. som i polisvåg läggas tör den förtjente Theaterförestandaren Torsslows plan, att tillvägabringa en privat-theater härstädes, hafva mycket törbittrat sinnena emot den stora theaterna monopol, och här omtalas till och med föreningar, att sedan Mad. Taglicni visat sig. icke bevista representationerna. Skulle hufvnd-tadens publik, genom en sådan handling, gifva föredömmet af en Ingn och allvarsam tillrättavisning åt vederbörande, för deras olagliga och obilliga motstånd till ett lagligt begngnande af medborgerliga rättigheter, torde en sådan lexa blifva kraftigare än någon annan, och kanske skulle den gagna. äfven i andia afscenden. Mycket kan uträttas af den bildade klassens opinion om den blott någon gång ville visa sig sluten och beståmd. Emedlertid fordrar all sådan handling en liten uppoffring af njutning och nöjen; och detta är ej så lätt för vår Kongl. Svenska publik här i hufvudstaden. En af senare tidens utnämningar, utom förslag, synes nu ådagalägga oformligheten af dylika Nåde-utgjutelser: jag menar Hr Naumans utnämning till Academie-Secreterare tjensten i Luud. Haus underdåniga besvär, Consistorii Acad. förklaring, samt atkilliga prosessorers särskildta yttranden dervid. meddelas nu oflentligt i tidningarna. och visa hvilka berynnerliga ställningar emellan förmän och underordnade, dylika befordringar efter sarorit-rekommendationer och godtycke kunna ästadkomma. En hvar mäste träåga -ig. om väl med dylika styrelse-åtgärder någon, slutligen kan blifva belåten: De manquerade autoriteterna kunna det visserligen icke: den gynnade, blir så afklädd inför allmänheten och för en så obehaglig framtid, att han snart finner olägenheterna deraf; och det allmänna lider af alla sådana oformligbeter, genom de onda töljder de framkalla i tjensteförhållanderna. Det är många anledningar, att Hr Nauman för sin person, kan vara ganska skicklig till embetsman; men utom den hätskhet från föresatte, som hans oför-igtiga och ansprå ksfulla handling framkallat, har han genom den ådragit sig ett svärt ogillande i opinionen. Regeringen har visat ett förakt för en ansedd och aktad Academisk autoritet, hvilket är alideleoförenligt med, att den 1 I AV