Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 augusti 1841, sida 1

Från Red:s EKorrespondent. NN : Slockholm, d. 10 Aug. Under det man med pånd uppmärksamhet afvaktsar afgörandet af viaigare beslut i ekonomisk väg. som synas vara a!leles mödvåändige till följd af den gifna missväxten vå råg, de våsendtliga ändringar i bränvin-bränsingsbeskattningen och de principer för tull-beskattvingen, som Rikets Ständer vid sista riksmötet anagit; är likväl frågan om nya Lagförslagets behanding en angelägenhet, som i sin män föranleder ej ringa gissningar och frågor. Det är såkert, att Justitise-ministern på befallning föreslagit Exped. Secret. Richert, att deltaga i Lagkommitteens arbeten, sedan Hrr Staaf och Schmidt förklarat, att de endast Raga sig ett dylikt uppdrag om han kommer alt invå i densamma; men att Richert. såsom man kunde förmoda, svarat att han ej kunde ingå uppå att arbeta tillsammans med Friherre Ludv. Boye. Det är åtven kåvdt, att Konungen, i anl. af anmälan om detta Richerts svar, begärt att få ett ja eller nej. utan alla vilkor; och man kan således med skäl vänta sig svaret sådant. som hvarje medborgare med känsla för sin heder och sitt rykte, under dylika omståndigheter, kan gifva det, eller vägrande. I sådant fall är ock utgången af denna vigtiga sak ingalunda oviss — och vi motse ännu 4 är, utan allt resultat på 30 åriga arbeten och förhoppningar. Den yppade balancen efter aflidne Räntmästaren i Hernö-änd tros ej komma att ådraga staten någon förlust; emedan Landskammereraren Sellings förmögenhet lärer vara tillräcklig för att motsvara den. Emellertid framstår händelsen såsom ännu en anledning, att besinna ofullständigheten i vära kontroller på emhetsmyndigheterna och bristen i våra Länsstyrelsers organisation. Nya anledningar dertill torde snart yppas derutöfver. Ilär har den genom Aftonbladet meddelade besvärsskriften af Coutrolleuren Middendorff; i stora tulibalansfrågan. väckt en ovanlig sensation. Det synes deraf pitagligt, att KammarRåttens kontroll på de publika verkens förvaltning och räkenskaper, är högst otillfredsställanle. Man frågar sig högt, huru det väl i allmänhet kan stå till, när detta granskande embetsverk kunnat under flera ärs tid förbise-bristen i så tydliga embetsåligganden, som tulluppbördens aslefverering; och man föranledes af de vägrade granskningarne för Rikets Ständers Revisorer, och hmdren att inventera Statsverkets. Kassa, Räntekammaren, till de besynuerligaste tvifvelsmöl. På sådant sätt utveklar sig alltmer öfvertygelsen, att det står illa tilli hela organismen af värt statsskick; och behofvet af genomgripande rättelser blifver allt tydligare, då Regeringen under alla dessa blottade missförhållanden, å sin sida uraktlåter att göra något för sin egen åra och nationens säkerhet, Ingen tid torde utvisa, i detta afseende en sådan svaghet hos de styrande; en sådan fruktan att vidröra byråkratiens missbruk och förseelser, har väl aldrig någon regering hos oss latit komma sig till last, som den nuvarande, och ändan af ett sådant laglöshets tillstånd kan väl ej vara tvetydig. Bränvins-hränningsförordningen skall vara afgjord i