Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 augusti 1841, sida 5

— . , Herr DAuberts Soire den 3:dje dennes var rikare på innehåll, än åhörare. rstiden år, i allmänhet, icke för Konserter, i synnnerhet, inom vär goda stad, och denna gång ville äfven händelsen, att kalaser och frånvaro på lamdet, bland åtskillige af dem som gifva tonen härstädes, hade inträffat. Det var ett slags afsked af Herr DAubert, som nu, på en längre tid, afreser till hufvudstaden, der han emottagit angagemang vid Kongl. Kapellet; Och då härtill. kommer Hrt DAuberts ovanliga förtjenst såsom Violin-spelare och de egenskaper i öfrigt, som, under den längre tid han tillhört oss, tillvunnit honom så många vänner bland dem. som förstå att uppskatta konstnärskap och ren mensklighet, icke alltid förenade hos en och samma sujet, var det visserligen ieke väntadt, att man denna gång så ringa offrade åt konsten och vänskapen, desto besynnerligare, som andre vida underordnade tillställningar för nöje och tidsfördrif stundom mötas vid ett serdeles deltagande, så att, för vissa fall; det förefaller så, som skulle en icke ringa del af vår allmänhet gifva företräde åt Konstmakaren framför — Konstnären. Anledningen till dessa betraktelser lig ger för nära betraktaren, för att kunna förbigås, men torde, som sagdt är, hufvudsakligen, få. skrifvas på årstiden, sådan den vid denna tid borde varu. Med allt detta efterlemnar Hr DAuberts Konstnärskap och personlighet hos mången den lifliga önskan. och förhoppning, att vårt samhälle snart och ofta måtte få tillegna sig beggedera, sedan ödet nu synes hafva afgjort, att det ej kan. ske för alltid. —h k — — ———0 —