Ar ARM VA VAA TIMME 47 —44??7 2— slntit sådane förändringar med Parisiska vallarnes styrka och grafvarnes bredd, (mot de planer som blifvit Kamrarne meddelade och af dem antagne) att dessa försvarsmedel blifva af ringa betydenhet; deremot skola de besparingar som derpå vianas. användas tillatt göra de detacherade forten ointagliga. i Frankrikes vårdighet bar blifvit ånyo uppråtthällen — mot Tejas!!! Hr Saligny, dervarande Franska Charge dAffairer, hvilken troligen känner sin Regerings anda, har derstådes yrkat prompt bestraffning i en Tejansk Medborgare, innan denne blifvit af Juryn sakfäld; och då Presidenten afslagit sådant, har IIr S. inställt alla förbindelser med regeringen i Tejas. Han väntades d. 22 Maj till New Orleans. Republikens President, har i Frankrike låtit begära Hr Ses rappellerande. D. 29. Telegraf depechen, (se Orienten) som förkunnade promulgationen, genom Mehmed Ali, af Förläningstermanen, har lifvat hoppet att dermed OrienI taliska saken definitift vore slutad, då Engelska och Ryska Ministrarne vid IL.ondon-ka Conferencen hittils vägrat sin underskrift på slutprotocollet, endast i afbidan af Mehmed Alis gillande af villkoren iden nya Hattisherifen: men det står derhän om de icke äfren dessförinnan rilja afvakta ordnandet af den mindre frågan, den om tributen. Denna äsigt råder på Parisiska Börsen, hvadan också Fonderna icke i följd af den ingångna depechen stigit; den har blott hallit sig stadig. , ÖSTERRIKE. , I Wien, d. 25 Juni. Det nya Österrikiska lånet, 3S4 Millioner Gyllen, har nu verkligen blifvit afslutadt till 104 procent med 2 pCt. commission. — Denna finanee operation, ehuru fördelaktig, ådagalägger dock ett penningbehof, som torde böra sökas i Krigsrustningar, HANNOVER. Hannover, d. 1 Juli. Under den korta tid Allmänna Ständerförsamligens session varat, har den haft tillräcklig sysselsättning af preliminaira ämnen, och dess beslut hafva varit sädane som man varit berättigad att ränta af en nästan tolal och compact Oppositions — pluralitet i den valda Kammaren, det förorättade folkets verkliga representanter. Regeringens både småaktiga och krånglande handlingssätt. beräknadt på att från andra Kammaren utestänga misshagliga ledamöter, särdeles Borgmästare Ståäve och Handlauden Breusing från Osnabräck, visade huru litet Landet hade att vänta af Regeringens goda vilja; och denna yppade sig ännu mera i det afslag den lemnade å Ständernas begäran om de utestängde ledamöternas inkallande, eller om uppgift af de skäl, som förhindrade det. En kraftig remonstration följde derpå, och man finner att sinnena inom Andra Kammaren redan voro förberedda att förklara densamma till skatternas beviljande obehörig, på grund deraf att den icke erkänner nya Constitutionen för laglig. Redan förrut hade Kammaren voterat en adresse till Regeringen, innehållande Landets gravamina öfver alla de offentliga och privata orättrådigheter Styrelsen från sin första dag tillåtit sig; men Första Kammaren, de Privilegierade, hade genom sin vägran afledt detta oväder. — När nu, med d. 30 Juni, Uppbördsåret var nära att aflöpa, och Regeringen befarade en skattevägran af Andra Kammaren, ehuru den till Comissionspröfning remitterat Regeringens financeproposition, tog den sitt parti — det enda den kunde taga — och utfårdade under d. 30 Juni en proclamation, som upplöste Församlingen emedan pluraliteten i dess Andra Kammare, genom sitt förhållande hittils, visat sig oskicklig till uppfyllande af sina ålligganden:; — samma d-g förordnades skatternas sortsarande, på samma fot som hittils, till den 30 Juni 1842. — Privata bref anse för icke otroligt, att verkliga uppbörden kan komma att föranleda till conflicter. Drottningen har den 29 Juni, etter en 3 månaders sjukdom. aflidit. ö ORIENTEN. Ofser Marseille har en telegrafdepeche ingått till Paris. Den är från Franska Consulatet i Alexandria, af den 11 Juni, och innehåller: I går har Mehmed Ali högtidligen promulgerat den nya Förläsings Hattisherifen. — Frågan om tributen är ordnad i en särskild firman, och wan hyser hopp att den blifeer ytterligare nedsatt. — En annan depeche, af den 24 Juni, från Franska Consuln på Malta, inberåttar bland annat, att på Creta den 13 Juni företallit en ny drabbning, men utan afgörande resultat. Sedan, åtminstone för ögonblicket, oroligheterna i Europeiska Turkiet afstannat, återstår blott resningen på Creta. Genom proclamationer hafva dervarande Engelska, Franska, Ryska, Österrikiska och Grekiska Consulerna förmanat Insurgenterne att nedlägga vapen och underkasta sig; men af den fortfarande striden synes, att dessa uppmaningar varit utan verkan. Då nu man ser att Insurgenterne ingenstädes förmå motstå Wurkarne, men ändå fortsätta kriget, är det ej utur vägen att misstänka, det de handla i hemligt förstånd med någon makt, — ehuru det ej bör förefalla ovåntadt, om den, som uppeggat dem, slutligen ändå lemnar dem åt deras öde. — Antingen man betänker det statistiska och än mera den militairiska vigten af Cretas besittning; eller det intresse, som existerar i Turkiets försvagande. så ligga motiver nog i dagern till intriger i denna fråga. Imellertid säges, att både England och Frankrike skola vara ense om Turkiska väldets på ön vidmakthållande, hvarvid Frakrike likväl vill ät Invånarne förskaffa den förbättring i deras stålluing, hvilken det Turkiska reformerade systemet beviljar. Den gamle Milooch, f. d. Furste af Serbien, bar, på anmaning från Petersburg, lemnat Wallachiet, och begifver sig till ItaIa Mar UAnna att rahvpvoba alla in.